Vad är en bra Sharpekvot? Så tolkar du måttet

Vad är Sharpekvoten?

Sharpekvoten är ett mått på riskjusterad avkastning. Den visar hur stor portföljens överavkastning är i förhållande till portföljens totala risk, där risken mäts med standardavvikelsen i avkastningen. En högre kvot innebär normalt mer avkastning per risk­enhet än en lägre kvot.

Överavkastningen är den avkastning som återstår när den riskfria räntan har dragits bort. Måttet kan användas för fonder och portföljer, men jämförelsen blir mest meningsfull när investeringarna har liknande mandat, tidsperiod och beräkningsmetod.

William F. Sharpe introducerade måttet 1966. Han kallade det ursprungligen ”reward-to-variability ratio”; benämningen Sharpe Ratio etablerades senare. Den korrekta svenska stavningen är Sharpekvot, även om ”sharpkvot” förekommer som sökord.

Vad är en bra Sharpekvot?

Det finns ingen universell gräns som ensam avgör om en Sharpekvot är bra. CFA Institute rekommenderar i stället att kvoten tolkas relativt: jämför med liknande investeringar, samma tidsperiod och en beräkningsmetod som faktiskt är jämförbar. Investerarens risknivå och portföljens sammansättning påverkar också bedömningen.

Som grova tumregler nämns ibland att en Sharpekvot över 1 är bra, över 2 mycket bra och över 3 utmärkt. Nivåerna är dock inte allmängiltiga vetenskapliga gränsvärden. En kvot på 1,2 kan vara stark i en jämförelsegrupp men mindre imponerande i en annan. Marknadsförhållanden, strategi, mätperiod och avkastningarnas fördelning påverkar tolkningen.

Hur beräknas Sharpekvoten?

Formeln är:

Sharpekvot = (Rp − Rf) / σp

• Rp är portföljens avkastning.
• Rf är den riskfria räntan.
• σp är portföljens standardavvikelse, alltså måttet på variationen i portföljens avkastning.

Beräkningen tar först fram överavkastningen genom att subtrahera den riskfria räntan från portföljens avkastning. Därefter divideras resultatet med portföljens totala risk. Sharpekvoten har inget enhetstecken; resultatet är ett dimensionslöst tal.

Ett exempel från OpenStax använder 20 procents portföljavkastning, 3 procents riskfri ränta och 26 procents standardavvikelse. Då blir beräkningen (20 − 3) / 26, vilket ger Sharpekvoten 0,65.

Alla ingående uppgifter behöver avse samma period och ha hanterats på ett konsekvent sätt. En kvot från en kort period och en kvot från en längre period bör inte jämföras rakt av om beräkningsmetoden skiljer sig.

Hur tolkar man Sharpekvoten?

En högre Sharpekvot är generellt bättre än en lägre, eftersom den visar större överavkastning i relation till uppmätt total risk. En negativ kvot betyder att portföljens avkastning har varit lägre än den riskfria räntan under mätperioden. En kvot på noll innebär ingen överavkastning i förhållande till den riskfria räntan.

Jämförelsen bör göras mellan investeringar som verkligen går att ställa mot varandra. När du jämför två fonder eller portföljer bör du kontrollera:

1. att de har liknande investeringsmandat,
2. att samma eller jämförbara tidsperioder används,
3. att den riskfria räntan och beräkningsmetoden är jämförbara,
4. att resultatet ses tillsammans med portföljens innehav och din egen risknivå.

Sharpekvoten beskriver ett historiskt eller förväntat förhållande beroende på hur beräkningen har gjorts. Den säger därför inte säkert hur framtida resultat blir. Ett högt historiskt värde är ett analysunderlag, inte en garanti.

När är Sharpekvoten användbar?

Sharpekvoten är särskilt användbar när du vill jämföra riskjusterad historisk avkastning för fonder eller portföljer. Den kan visa om en högre avkastning också har krävt väsentligt högre variation i avkastningen. På så sätt kompletterar den en vanlig avkastningsjämförelse.

Du kan exempelvis använda måttet i en jämförelse mellan två portföljer med liknande mål. En portfölj med högre avkastning har inte automatiskt varit bättre om den samtidigt haft mycket större risk. Sharpekvoten sätter avkastning och total risk i relation till varandra.

Måttet kan ingå i en bredare portföljanalys tillsammans med uppgifter om innehav, avgifter, placeringsinriktning, koncentration och din egen förmåga att bära risk. Använd därför resultatet tillsammans med andra kvantitativa och kvalitativa uppgifter.

Sharpekvoten och den effektiva fronten

Sharpekvoten har sin teoretiska grund i Markowitz medelvärde–varians-teori. Där beskrivs risk genom variationen i avkastningen, och portföljer jämförs utifrån förväntad avkastning och risk.

Inom medelvärde–varians-analysen ligger portföljen med högst Sharpekvot på den effektiva fronten och kallas ofta tangensportföljen. Det är en slutsats inom detta teoretiska ramverk, inte ett bevis på att portföljen passar varje investerare. Riskpreferenser, mål och portföljens sammansättning behöver fortfarande vägas in.

Sharpekvoten kan alltså bidra till portföljoptimering, men den identifierar inte ensam den bästa tillgången eller portföljen. Den visar ett förhållande mellan avkastning och en viss definition av risk.

Sharpekvot jämfört med andra nyckeltal

Olika prestationsmått använder olika jämförelser och riskdefinitioner. Därför kan två mått ge olika bilder av samma investering.

• Sharpekvoten jämför portföljens avkastning med den riskfria räntan och dividerar överavkastningen med total risk, mätt som standardavvikelse.
• Treynorkvoten använder portföljens beta i stället för standardavvikelsen. Den fokuserar därmed på systematisk risk, alltså den risk som relateras till marknadens rörelser.
• Informationskvoten mäter portföljens överavkastning mot ett jämförelseindex i förhållande till tracking error. Tracking error är risken i portföljens avvikelse från index.

Sharpekvot eller informationskvot?

Skillnaden mellan Sharpekvoten och informationskvoten ligger framför allt i jämförelseobjektet. Sharpekvoten jämför portföljen med en riskfri tillgång. Informationskvoten jämför i stället portföljens resultat med ett passivt jämförelseindex.

Informationskvoten är därför främst relevant när du vill bedöma aktiv förvaltning. Den visar hur mycket överavkastning en aktiv förvaltare har skapat i relation till hur mycket portföljen avvikit från sitt benchmark. Sharpekvoten passar bättre när frågan gäller portföljens ersättning för total risk i förhållande till den riskfria räntan.

Vilket mått som är mest användbart beror på frågan du försöker besvara. För en aktiv fondförvaltare kan informationskvoten vara central, medan Sharpekvoten ger ett annat mått på riskjusterad avkastning.

Sharpekvotens begränsningar

Sharpekvoten sammanfattar vissa delar av en investering. CFA Institute beskriver flera omständigheter som gör att kvoten kan bli missvisande om den används utan hänsyn till strategi, benchmark, mätperiod och avkastningarnas fördelning.

• Historiska data: En historisk kvot garanterar inte framtida avkastning.
• Vald period: Resultatet påverkas av vilken jämförelseperiod som används.
• Asymmetriska avkastningar: Måttet är bäst lämpat för strategier med ungefär normalfördelade avkastningar och mindre lämpligt när avkastningen har en asymmetrisk fördelning.
• Begränsad riskbild: Standardavvikelsen fångar variation i avkastningen, men kvoten tar inte ensam hänsyn till alla andra riskdimensioner.
• Korrelation över tid: Portföljens standardavvikelse påverkas av korrelationer mellan tillgångar, men Sharpekvoten behandlar inte dynamiska korrelationer som en separat riskdimension.

En strategi med stora sällsynta förluster kan exempelvis behöva granskas med fler mått än standardavvikelsen. Använd därför resultatet tillsammans med andra kvantitativa och kvalitativa uppgifter.

Så använder du Sharpekvoten i en portföljanalys

1. Identifiera vad som jämförs. Kontrollera investeringarnas mandat, innehav och risknivå.
2. Kontrollera perioden. Säkerställ att avkastning och risk avser samma tidsperiod.
3. Granska beräkningen. Se vilken riskfri ränta och vilken metod för standardavvikelse som har använts.
4. Jämför relativt. Läs kvoten mot liknande fonder, portföljer eller ett relevant benchmark.
5. Väg in helheten. Bedöm därefter portföljens sammansättning, riskpreferenser och mål.

Sharpekvoten kan visa hur historisk avkastning har förhållit sig till risk. Bedömningen av en investering behöver även ta hänsyn till portföljens innehav, strategi och mål.

Vanliga frågor

Vad betyder sharpkvot?

”Sharpkvot” är en vanlig felstavning av Sharpekvot. Det är samma mått: portföljens överavkastning i förhållande till dess totala risk, mätt med standardavvikelse.

Är en högre Sharpekvot alltid bättre?

En högre Sharpekvot visar normalt större överavkastning i relation till total risk. Jämförelsen blir dock relevant först när investeringarnas mandat, period och beräkningsmetod är jämförbara.

Vad betyder en Sharpekvot på 0?

En Sharpekvot på 0 innebär att portföljen har riskfri avkastning eller ingen överavkastning i förhållande till den riskfria räntan under den valda perioden.

Vad är skillnaden mellan Sharpekvoten och informationskvoten?

Sharpekvoten jämför portföljens överavkastning med den riskfria räntan och relaterar den till total risk. Informationskvoten jämför i stället portföljens överavkastning med ett benchmark och relaterar den till tracking error, alltså risken i avvikelsen från index.

Kan Sharpekvoten användas för att jämföra fonder?

Ja, men jämför fonder med liknande mandat, tidsperiod och beräkningsmetod. Använd sedan kvoten tillsammans med fondens innehav, strategi och din egen risknivå.

Garanterar en hög Sharpekvot framtida avkastning?

Nej. Sharpekvoten bygger på historisk eller förväntad avkastning beroende på beräkningssätt och säger inte säkert hur framtida resultat blir. Den bör användas som en del av en bredare analys.