

Du har förmodligen ett bolån, ett sparkonto eller funderar på att köpa bostad. Då spelar Riksbankens räntebesked roll för din ekonomi – mer än du kanske tror. Här får du alla datum för 2025, vad som hände senast och framför allt: vad det betyder för dina bolånekostnader och sparande.
Det här tar du med dig från artikeln:
Riksbankens officiella kalender listar alla möten där direktionen fattar beslut om styrräntan. Här är de datum som gäller 2025:
| Datum | Klockslag | Typ av möte |
|---|---|---|
| 29 januari 2025 | 09:30 | Penningpolitiskt möte |
| 27 mars 2025 | 09:30 | Penningpolitiskt möte |
| 24 april 2025 | 09:30 | Penningpolitiskt möte |
| 3 juli 2025 | 09:30 | Penningpolitiskt möte |
| 4 september 2025 | 09:30 | Penningpolitiskt möte |
| 23 oktober 2025 | 09:30 | Penningpolitiskt möte |
| 18 december 2025 | 09:30 | Penningpolitiskt möte |
Varje möte resulterar i ett pressmeddelande kl. 09:30, följt av en presskonferens cirka 10:00. Direktionen publicerar också en penningpolitisk rapport vid fyra av dessa tillfällen (februari, april, september, november) med prognoser och analys.
Riksbanken utvärderar inflationen, arbetsmarknaden och global ekonomi. Om inflationen ligger nära målet på 2 procent och ekonomin är stabil brukar styrräntan vara oförändrad. Om inflationen är för hög höjs räntan för att bromsa ekonomin; om den är för låg sänks räntan för att stimulera.
De senaste åren har vi sett en tydlig trend: sedan maj 2024 har styrräntan sänkts med totalt 2,25 procentenheter till 1,75 procent i november 2025. Det är en rejäl förändring på relativt kort tid.
Riksbanken agerar inte i vakuum. Europeiska centralbanken (ECB) och amerikanska Federal Reserve (Fed) påverkar indirekt svenska räntor genom växelkurs och kapitalflöden. Under 2024 och 2025 har alla tre bankerna sänkt räntorna, men i olika takt. ECB och Fed brukar ha färre möten per år än Riksbanken, men deras beslut kan skapa vågeffekter som når Sverige inom dagar.
Just nu ligger styrräntan på 1,75 procent efter beslutet 5 november 2025. Det är den lägsta nivån sedan början av 2022, då Riksbanken påbörjade höjningscykeln för att bekämpa inflation.
Styrräntan är den ränta Riksbanken tar ut när affärsbanker lånar pengar över natten. Den fungerar som en sorts “grundränta” i det finansiella systemet. När styrräntan sänks blir det billigare för bankerna att låna, vilket ofta leder till lägre bolåneräntor och sparkonto-räntor. När styrräntan höjs händer det motsatta.
Men det finns ingen automatik. Bolåneräntan påverkas också av bankernas egna marginaler, konkurrensen på marknaden och förväntningar om framtida räntor. Därför kan du ibland se att bolåneräntan ändras innan Riksbanken fattar beslut – marknaden spelar redan in förväntningarna.
Mellan maj 2024 och november 2025 har Riksbanken genomfört en serie sänkningar:
Denna utveckling speglar framför allt att inflationen fallit tillbaka mot målnivån. Enligt prognoser från oktober 2025 låg bolåneräntan i snitt på 2,7 procent för tremånaders genomsnittlig bindningstid – en kraftig minskning jämfört med toppåret 2023.
Här blir det konkret. Styrräntan är inte bara ett tal – den påverkar dina månadskostnader, sparande och investeringar.
Om du har ett bolån på 3 miljoner kronor och räntan sänks med 0,25 procentenheter sparar du cirka 7 500 kronor per år i räntekostnader (före skatteavdrag). Det är ungefär 625 kronor i månaden. Vid en sänkning från 4% till 1,75% – alltså 2,25 procentenheter – landar skillnaden på cirka 67 500 kronor per år, eller 5 625 kronor i månaden. Det är pengar som kan gå till amortering, sparande eller konsumtion.
Men kom ihåg: bolåneräntan är inte exakt lika med styrräntan. Banker lägger på en marginal som varierar beroende på marknad, konkurrens och din kreditvärdighet. Det är därför det alltid lönar sig att jämföra banker och förhandla.
När styrräntan sänks sjunker också räntorna på sparkonton. Det innebär att dina sparpengar växer långsammare. Under 2023, då styrräntan låg över 4 procent, kunde du få 3,5–4% ränta på högräntekonton. I slutet av 2025, med styrränta på 1,75%, ligger många sparkonton på 1,5–2%.
För en buffert på 100 000 kronor betyder det skillnaden mellan 4 000 kronor och 1 500 kronor i årsränta – ungefär 2 500 kronor mindre.
Riksbankens långsiktiga prognos pekar mot en stabil styrränta runt 2 procent under perioden 2025–2029. Det är en “neutral” nivå där ekonomin varken bromsas eller stimuleras onödigt. Men prognoser är osäkra – geopolitiska händelser, oljepris, inflation i omvärlden och svensk arbetsmarknad kan alla påverka.
För dig som privatperson betyder det:
Om nästa räntebesked innebär en sänkning:
Om nästa besked innebär en höjning (osannolikt i närtid, men kan hända):
Nu till den skarpare biten: vad många tror om räntebesked som inte riktigt stämmer.
Nej. Styrräntan är Riksbankens verktyg för att styra ekonomin. Din bolåneränta är det banken tar ut av dig, och den inkluderar bankens marginaler, risk och vinstmål. Ofta rör sig bolåneräntorna i samma riktning som styrräntan, men inte med exakt samma storlek eller timing.
Räntesänkningen slår igenom över tid. Rörliga bolån justeras snabbare (ofta inom en månad), men bundna lån påverkas först när de löper ut. Sparkonton justeras också gradvis, och banker kan välja att inte föra vidare hela sänkningen direkt.
Marknaden försöker förutse Riksbankens beslut, men överraskningar händer. Om inflationssiffror plötsligt skjuter i höjden eller en global kris inträffar kan Riksbanken agera annorlunda än väntat. Därför är det viktigt att ha buffert och inte bygga hela din ekonomi på en enda ränteprognos.
Om du har ett bolån med fast ränta på fem år spelar nästa räntebesked mindre roll för dig just nu – du är låst tills avtalet löper ut. Då är det viktigare att planera för vad som händer när bindningstiden är slut.
Om du bor i hyresrätt påverkas du indirekt: högre räntor kan driva upp bostadspriser (färre köpare) men också höja hyrorna över tid (ägare kompenserar för högre lånekostnader). Kopplingen är mindre direkt än för bostadsägare.
Nästa penningpolitiska möte äger rum 29 januari 2025 klockan 09:30. Därefter kommer möten 27 mars, 24 april, 3 juli, 4 september, 23 oktober och 18 december 2025. Alla datum och tider finns i Riksbankens officiella kalender. Beslut och pressmeddelande publiceras alltid 09:30, följt av presskonferens strax därefter.
När Riksbanken sänker styrräntan blir det billigare för banker att låna pengar, vilket oftast leder till lägre bolåneräntor. För rörliga lån justeras räntan vanligtvis inom en månad. Bundna lån påverkas först när bindningstiden löper ut och du förhandlar om nytt avtal. Effekten varierar mellan banker beroende på deras marginaler och konkurrensen på marknaden. Du bör alltid jämföra räntor och förhandla aktivt för att få bästa villkor.
Styrräntan är den ränta Riksbanken tar ut när affärsbanker lånar pengar över natten. Bolåneräntan är den ränta din bank tar ut när du lånar för att köpa bostad. Bolåneräntan består av styrräntan plus en marginal som täcker bankens kostnader, risk och vinst. Därför är bolåneräntan alltid högre än styrräntan, och den varierar mellan banker. När styrräntan ändras följer bolåneräntan oftast samma riktning, men inte alltid med exakt samma storlek.
Riksbanken tittar främst på inflationen (målet är 2 procent), men också på arbetsmarknad, BNP-tillväxt, kronans växelkurs och internationell ekonomi. Om inflationen är för hög höjs räntan för att dämpa efterfrågan och priser. Om inflationen är för låg eller ekonomin svag sänks räntan för att stimulera konsumtion och investeringar. Globala händelser som energipriser, geopolitiska kriser eller Federal Reserves beslut kan också spela roll, eftersom Sverige är en liten öppen ekonomi.
Det beror på din riskprofil och ekonomiska situation. Om du tror att räntorna kommer fortsätta sjunka eller stabiliseras kan rörlig ränta ge lägre kostnader på kort sikt. Om du vill ha förutsägbarhet och skydd mot framtida höjningar är bunden ränta ett tryggare val. Många väljer en blandning: exempelvis 50% rörlig och 50% bunden med olika löptider. Fundera på din buffertstorlek, hur länge du planerar bo kvar och din tolerans för osäkerhet. Ingen ränteform är objektivt “bäst” – det handlar om vad som passar dig.
Alla tre centralbankerna styr penningpolitiken i sina regioner, men de har olika mandat, mötesfrekvens och förutsättningar. Riksbanken har cirka sju möten per år och fokuserar på svensk inflation och arbetsmarknad. ECB styr euroområdet och har möten varannan månad. Fed styr USA och har åtta möten per år, med särskilt fokus på både inflation och sysselsättning. Beslut från ECB och Fed kan påverka svenska räntor indirekt genom kapitalflöden och växelkurs, så det är värt att hålla koll på alla tre även om du bor i Sverige.
Riksbankens räntebesked är inte bara finansnyheter – de påverkar din privatekonomi på riktigt. Under 2025 har vi sju möten där direktionen fattar beslut om styrräntan. Just nu ligger den på 1,75 procent efter en serie sänkningar, och prognoserna pekar mot fortsatt stabilitet runt 2 procent de kommande åren.
Det viktigaste att komma ihåg:
Konkret nästa steg: sätt en påminnelse för 29 januari 2025 klockan 09:30. Läs pressmeddelandet från Riksbanken. Om styrräntan sänks, ring din bank samma dag och fråga när de justerar din bolåneränta. Om de inte gör det automatiskt, förhandla. Det är fem minuters jobb som kan spara tusenlappar per år.
