

Fortum, Nordens ledande energibolag, har nyligen uppdaterat sina mål för biologisk mångfald och lanserat sin första färdplan med konkreta åtgärder för att minska påverkan på ekosystem. De nya åtagandena fokuserar på både akvatiska och terrestra miljöer, med syfte att stödja globala hållbarhetsmål som FN:s Agenda 2030. För första gången publicerar företaget också ett ekologiskt fotavtryck baserat på Biodiversity Footprint Assessment (BFA), som visar att växthusgasutsläpp är den största drivkraften bakom deras påverkan på biologisk mångfald.
Företaget driver 124 vattenkraftverk i Norden, varav de flesta i Sverige, och producerar cirka 20 TWh el årligen – motsvarande 5-6 procent av landets totala elproduktion. Med 99 procent fossilfri produktion 2024 alignar dessa mål med Fortums klimatmål om nettonollutsläpp till 2040, validerade av Science Based Targets-initiativet (SBTi). Karin Hallberg, hållbarhetschef på Fortum Sverige, betonar att biologisk mångfald är central i energiomställningen för att stärka ekosystem och bidra till en hållbar framtid.
Vattenkraft förändrar flöden i älvar, fragmenterar habitat och påverkar arter som lax, ål och sik negativt, vilket minskar biologisk mångfald i upp till 70 procent av Sveriges skyddade vattendrag. Fortums verk, främst i älvar som Luleälven och Dalälven, har historiskt bidragit till sedimentförlust och hinder för fiskmigration, förvärrat av klimatförändringar som uppvärmer vatten och minskar flöden. Positiva exempel finns dock, som restaureringsprojekt i Klarälven där dammrivning ökat fiskpopulationer med 30-50 procent.
Enligt en rapport från Naturvårdsverket förändras Sveriges natur av klimatförändringarna, med fokus på vattendrag som är kritiska för akvatisk mångfald. Fortums strategier inkluderar fiskvägar och flödesreglering för att nå “god ekologisk status” enligt Vattenförvaltningsdirektivet. Dessa åtgärder balanserar energiproduktion med miljöskydd, i linje med EU:s Biodiversitetsstrategi för 2030 som kräver återställning av minst 20 procent av ekosystemen.
För att illustrera Fortums åtaganden, här är en översikt över nyckelåtgärder för akvatiska ekosystem:
På land siktar Fortum på netto-positiv påverkan från markanvändning i egna verksamheter från 2030, med ingen ökning av negativ påverkan från inköpt biomassa jämfört med 2024-nivåer. BFA-analysen, baserad på Global Biodiversity Score®-verktyget från IUCN, mäter påverkan i “miles of species equivalents” och pekar på GHG-utsläpp som primär faktor. För nya vind- och solprojekt ska 50 procent ha netto-positiva planer vid byggstart 2027.
Biomassa-inköp från skogsrestprodukter ska certifieras enligt FSC eller PEFC, men kritiker som WWF varnar för indirekt habitatförlust i skogsbruk. Fortums färdplan uppdateras löpande och beror på tillståndsprocesser via Mark- och miljödomstolen. Jämfört med Vattenfalls netto-positiva mål för 2035 visar Fortums initiativ en branschtrend mot mätbara biodiversitetsåtgärder.
Här är en tabell som sammanfattar de huvudsakliga målen:
| Målområde | Delmål | Tidsram |
|---|---|---|
| Akvatiska ekosystem | Öka ekologiskt värde i prioriterade älvsträckor | 2040 |
| Terrestra ekosystem | Netto-positiv påverkan i egna verksamheter | Från 2030 |
| Biomassa | Ingen ökad negativ påverkan | Jämfört med 2024 |
| Vind/solprojekt | 50% netto-positiva planer | 2027 |
Trots ambitiösa planer möter Fortum utmaningar som höga kostnader för dammrivning (10-50 miljoner kronor per verk) och potentiell minskad elproduktion. Klimatförändringar kan minska flöden med 20 procent till 2050, enligt SMHI, vilket komplicerar målen. Kritik från Naturskyddsföreningen pekar på att regeringsdispenser för vattenkraft riskerar EU-målen, med 30 procents nedbrytning av våtmarker sedan 2010.
Samarbeten med lokalsamhällen, ideella organisationer och myndigheter är nyckeln, men konflikter som i Muonioälven med samiska rättigheter illustrerar spänningar. Fortums proaktiva steg, som pilotprojekt för Biodiversity Net Gain i vindkraft, kan mildra detta genom evidensbaserade åtgärder.
Som konsument kan du välja elavtal från fossilfria producenter som Fortum för att indirekt stödja hållbarhetsinitiativ. Företag bör prioritera certifierad biomassa och delta i lokala restaureringsprojekt. För experter: Använd verktyg som Global Biodiversity Score för att kvantifiera påverkan i investeringar.
Biologisk mångfald avser variationen av livsformer i ekosystem, som arter, habitat och gener. I energiomställningen är det avgörande eftersom förnybara källor som vattenkraft påverkar naturen direkt, medan klimatmålen kräver skydd av ekosystem för att motverka utsläpp. Fortums mål integrerar detta för att säkerställa långsiktig hållbarhet, i linje med EU:s Biodiversitetsstrategi som betonar no net loss i markanvändning.
Vattenkraftverk skapar barriärer för fiskvandring och förändrar sedimentflöden, vilket minskar mångfalden i akvatiska habitat. Fortums 111 verk i Sverige genererar värdefull el men kräver åtgärder som fiskvägar för att mildra effekterna. Genom att riva dammar och restaurera sträckor siktar de på att öka ekologiskt värde till 2040, baserat på forskning från SLU som visar positiva resultat från selektiva interventioner.
Färdplanen inkluderar 15 åtgärder för akvatiska ekosystem till 2035, rivning av 30 dammar och netto-positiv markanvändning från 2030. För biomassa säkerställs ingen ökad påverkan via certifierade inköp. Dessa steg är konkreta svar på regulatoriska krav som Vattenförvaltningsdirektivet och stödjer FN:s Mål 15 om liv på land.
Fortum använder Biodiversity Footprint Assessment med Global Biodiversity Score®-verktyget, som kvantifierar påverkan i ekvivalenta artmiles. 2024-analysen visar GHG-utsläpp som huvudfaktor, kopplat till leverantörskedjor. Detta internationella standardverktyg från IUCN möjliggör mätbara framsteg, liknande EU:s taxonomi för hållbara investeringar.
Ekonomiska hinder som höga kostnader för miljöåtgärder och beroende av tillståndsprocesser kan försena implementeringen. Kritik från organisationer som Naturskyddsföreningen pekar på politikens roll i att förvärra krisen, medan klimatförändringar komplicerar flödeshantering. Fortum hanterar detta genom samarbeten och uppdaterade planer, men framgång beror på branschövergripande insatser.
Fortums åtaganden stödjer Kunming-Montreal Framework och Sveriges integration av Agenda 2030 Mål 15, med fokus på ekosystemåterställning. De alignar med EU:s Nature Restoration Law genom proaktiva åtgärder som netto-positiv påverkan. I Sverige, som leder i fossilfri el men halkar efter i biodiversitet, representerar detta ett skifte mot balanserad energiomställning.
För mer information om Agenda 2030 och Mål 15, besök regeringens sida om ekosystem och biologisk mångfald. Naturvårdsverkets arbete med EU:s strategi beskrivs på deras webbplats. Se också Naturskyddsföreningens analys av regeringens politik och Ekologigruppens projekt för landmiljöer.
