Sunday 20 September 2026
Dagens namn: Elise, Lisa
Saab och svenska försvarsmakten har förlängt ett befintligt underhålls- och supportkontrakt för Gripen C/D- och E-varianterna, med ett värde på cirka 4 miljarder kronor. Kontraktet täcker leveranser under 2026–2027 och inkluderar optioner till 2029, med fokus på tekniskt systemstöd, reservdelar, reparationer, utbildning och ytterligare service för flygoperationer. Detta säkerställer hög tillgänglighet för Gripen-flottan och stödjer svenska flygvapnets beredskap i en osäker säkerhetssituation.
Kontraktet bygger på Saabs långa erfarenhet av Gripen-programmet och bidrar till att upprätthålla en beredskap på 85–90 procent, enligt uppskattningar från Försvarets forskningsinstitut. Lars Tossman, chef för Saabs affärsområde Aeronautics, betonar att förlängningen garanterar “mycket hög tillgänglighet för Gripen och det stöd som svenska flygvapnet behöver för att bibehålla en hög beredskapsnivå”. Detta är särskilt viktigt i ljuset av Sveriges Nato-medlemskap sedan mars 2024 och ökade geopolitiska spänningar i Östersjöregionen.
Saab JAS 39 Gripen är ett lätt, enkelmotorigt mångsidigt stridsflygplan utvecklat för svenska flygvapnet, med kapacitet för luftstrid, markanfall, spaning och elektronisk krigföring. Flygplanet utmärker sig med hög manövrerbarhet, avancerad avionik och låga driftskostnader – cirka 30–50 procent lägre än konkurrenter som F-16 eller Rafale – samt snabb omlastningstid på under 10–20 minuter. Gripen är optimerat för spridda operationer från vägar eller tillfälliga baser, vilket passar Sveriges doktrin för territoriellt försvar i nordisk terräng.
Kontraktet omfattar Gripen C/D, uppgraderade versioner av de ursprungliga A/B-modellerna i tjänst sedan tidigt 2000-tal, med cirka 96 enheter i Sverige och pågående mid-life-uppgraderingar som inkluderar förbättrad radar (PS-05/A) och vapenintegration. Gripen E, den senaste varianten (även kallad Gripen NG), introducerades 2019–2020 med kraftfullare GE F414-motor, avancerad sensorfusion som AESA-radar och IRST, samt bredare vapenkompatibilitet inklusive Meteor-missiler. Sverige planerar att skaffa 60 E-enheter till mitten av 2030-talet, med den första eskadronen operativ 2025. Gripen utgör ryggraden i Sveriges luftförsvar och säkerställer interoperabilitet med Nato-standarder som Link 16.
Saab AB, med huvudkontor i Linköping, är ett statligt influerat försvarsföretag som grundades 1937 och har varit Sveriges primära flygrkust sedan 1950-talet. Gripen-programmet, startat 1979 som svar på kalla krigets hot, står för 20–30 procent av Saabs årliga intäkter på över 50 miljarder kronor (2024). Underhållskontrakt som detta ger långsiktig intäktsstabilitet och upprätthåller Sveriges operativa beredskap.
Programtidslinjen inkluderar utvecklingen från 1979, då Sverige avböjde amerikanska F-16/F-18 för att behålla inhemsk industri, till första Gripen C i tjänst 1996. Under 2010-talet följde exportframgångar till länder som Ungern, Tjeckien, Brasilien och Sydafrika, med cirka 300 sålda enheter globalt. Gripen E flög första gången 2019, med Sveriges åtagande om full övergång till 2030, accelererat efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 och Nato-anslutningen. Ekonomiskt stödjer kontrakten 5 000–10 000 jobb i Sverige, främst i Linköping och Arboga, och främjar innovation som spiller över till civil luftfart, exempelvis fly-by-wire-system. För mer om Saabs roll, se Saabs officiella pressmeddelande om förlängningen.
Denna förlängning följer ett mönster av rullande långsiktiga supportavtal för att minimera driftstopp och kostnader. Ett viktigt tidigare kontrakt från december 2022 värderades till 3,4 miljarder kronor för Gripen-stöd (2023–2025), med optioner till 2027, fokuserat på C/D-varianter under Nato-integreringen. År 2020 kom en order på cirka 1 miljard kronor för logistik och utbildning, som säkerställde 80–90 procents flotta-tillgänglighet. I juni 2025 följde en 2,9 miljarder kronor-order från FMV för Gripen E-förbättringar, inklusive avionik och motorer.
Kontraktsvärden har ökat från 1–2 miljarder kronor under 2010-talet till 3–4 miljarder nu, på grund av inflation, flottaexpansion och hotbilder. Optioner till 2029 ger flexibilitet i en osäker budgetmiljö, med Sveriges försvarsbudget på 138 miljarder kronor för 2025 (upp 8 procent från 2024). Förlängningen sker lägligt då 2022-avtalet löper ut 2025, i takt med Gripen E-eskadronsuppbyggnad, för sömlös övergång och kostnadseffektivitet via stöd i Sverige. En analys av kontraktets betydelse finns på MarketScreener.
| År | Kontraktvärde (SEK miljarder) | Omfattning |
|---|---|---|
| 2020 | 1 | Gripen C/D-stöd, logistik och utbildning |
| 2022 | 3,4 | Underhåll 2023–2025, optioner till 2027 |
| 2025 (juni) | 2,9 | Gripen E-utrustning, avionik |
| 2025 (oktober) | 4 | Underhåll C/D och E, 2026–2027, optioner till 2029 |
Sverige opererar cirka 110 Gripens (96 C/D, 14 E år 2025), baserade vid tre vingar (F 7, F 10, F 21), där E-varianten löser C/D:s åldrande med full operativ kapacitet väntad 2027. Underhåll är avgörande för utfasning av äldre flygplan och integration med Nato-allierade, som gemensamma övningar med F-35-operatörer. Geopolitiskt drev Rysslands invasion av Ukraina 2022 upp försvarsutgifterna till 2 procent av BNP till 2026 (från 1,2 procent 2021), med Gripen-prioritering för Östersjö-säkerhet.
Nato-medlemskapet 2024 innebär träning med USA och nordiska styrkor, med uppgraderingar för anti-jamming och cyberförsvar. Kontraktet stärker Gripens globala appeal, inklusive potentiella försäljningar till Ukraina via ett avtal från 22 oktober 2025 för upp till 150 enheter över 10–15 år, möjligen med montering i Ukraina. Utmaningar inkluderar leveranskedjeproblem (t.ex. GE-motorer) och brist på kvalificerad arbetskraft, men Gripens modulära design minskar reparationstider. FMV, som upphandlingsmyndighet, förhandlar via konkurrensutsatta anbud men favoriserar Saab av säkerhetsskäl. Läs mer om uppgraderingarna i The Defense Post.
Den 4 november 2025 fick Saab en order på 1 miljard kronor från FMV för ett nytt lanseringssystem till Gripen C/D och E, som förbättrar vapenpyloner och missilintegration för stärkt stridsförmåga. Den 28 oktober 2025 kom en relaterad radarorder (Giraffe 1X) från USA:s armé, som diversifierar Saab men knyter an till Gripen-ekosystemet. Framtidsutsikterna inkluderar studier för post-2040-stridsflyg (oktober 2025-förlängning till Saab på 2,6 miljarder kronor för KFS-koncept med bemannade/obemannade efterföljare), samt exportmomentum som Brasiliens 36 E-enheter och potentiell underhållstekniköverföring till Ukraina.
På Dubai Airshow (17–21 november 2025) visar Saab Gripen E och GlobalEye, med detta kontrakt som säljargument för tillförlitlighet. Marknadseffekten var positiv, med Saabs aktie upp 2–3 procent efter 10–13 oktober 2025, signalerande investerartro på stabila försvarsintäkter i global upprustning. För europeiska säkerhetsperspektiv, se European Security & Defence.
Saab Gripen är ett svensktutvecklat mångsidigt stridsflygplan som introducerades på 1990-talet för luft- och markoperationer. Det utmärks av sin lättviktiga design, avancerade sensorer och kostnadseffektivitet, med en flygtidskostnad som är betydligt lägre än många internationella motsvarigheter. I Sverige bildar Gripen basen för flygvapnets försvar och har exporterats till flera länder för sin pålitlighet i krävande miljöer.
Kontraktet på 4 miljarder kronor säkerställer tekniskt stöd, reservdelar och reparationer för 2026–2027, med optioner till 2029, vilket upprätthåller en hög beredskapsnivå på 85–90 procent. Detta minskar driftstopp och stödjer övergången till Gripen E, särskilt viktigt under Sveriges Nato-integration. Långsiktigt främjar det kostnadseffektiv drift genom inhemska faciliteter hos Saab.
Kontraktet inkluderar både Gripen C/D, de uppgraderade modellerna från 2000-talet med förbättrad radar och vapensystem, och den moderna Gripen E med AESA-radar och kraftfullare motor. C/D utgör majoriteten av Sveriges flotta på cirka 96 enheter, medan E introducerar avancerad sensorfusion för 60 plan till 2030-talet. Detta breda stöd säkerställer enhetlig underhåll för hela flottan i Östersjöregionen.
Tidigare avtal, som det från 2022 på 3,4 miljarder kronor, fokuserade på C/D-underhåll under Nato-anslutningen, medan 2020 års order hanterade logistik för hög tillgänglighet. Värdena har ökat på grund av inflation och hotbilder, från 1–2 miljarder på 2010-talet till nuvarande 4 miljarder. Denna evolution reflekterar Sveriges växande försvarsbudget och behov av flexibla optioner för framtida beredskap.
Rysslands invasion av Ukraina 2022 och Sveriges Nato-medlemskap 2024 har accelererat uppgraderingar för Östersjö-säkerhet, med ökad budget till 2 procent av BNP. Kontraktet stärker interoperabilitet med allierade och potentiella export till Ukraina via 2025-avtalet för 150 enheter. Det motverkar utmaningar som leveranskedjor och arbetskraftsbrist genom Gripens modulära design för snabb reparation.
Kontraktet bidrar med stabila intäkter från Gripen-programmet, som står för 20–30 procent av Saabs omsättning, och stödjer 5 000–10 000 jobb i Sverige. Det boostar exportpotentialen, som Brasiliens flotta och Ukraina-samarbetet, genom att visa pålitlig underhållskapacitet. Investerare reagerade positivt med aktieuppgång, men Saab:s ensamkälla-beroende innebär risker i diversifiering.
Kontraktet leder till studier för efterföljare som KFS-konceptet med obemannade system till 2040, plus order som november 2025:s lanseringssystem för förbättrad stridsförmåga. Export till Ukraina kan inkludera teknologöverföring, medan evenemang som Dubai Airshow 2025 marknadsför Gripens tillförlitlighet. Långsiktigt säkerställer det Sveriges luftförsvar i en multipolär värld med ökande hot.
