Wednesday 14 October 2026
Dagens namn: Stellan
Digitalisering i läkemedelsindustrin innebär att digital teknik används genom hela läkemedlets livscykel: från forskning och läkemedelsupptäckt till kliniska prövningar, tillverkning, kvalitetsarbete och uppföljning efter godkännande. Teknikerna omfattar bland annat artificiell intelligens, maskininlärning, molnteknik, processautomation, Internet of Things och analys av kliniska data.
Blue Institute beskriver digitaliseringen som en utveckling där data och uppkopplade system får en större roll i industrins processer. Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA pekar samtidigt på AI som ett verktyg för kunskapsinhämtning, produktivitet, processautomation samt hantering och analys av data.
För läkemedelsföretag kan digitala arbetssätt ge bättre beslutsunderlag och större överblick över komplexa processer. Effekten beror på datakvalitet, systemens säkerhet och att användningen följer kraven på dataskydd och läkemedelsreglering. Digitalisering är därför inte en enskild teknisk lösning, utan omfattar flera arbetssätt och system i olika delar av verksamheten.
Digitala lösningar i läkemedelsindustrin används på olika sätt beroende på vilken del av verksamheten som ska förbättras. Exempel på användningsområden är:
| Område | Digital lösning | Vad den kan stödja |
|---|---|---|
| Forskning | AI, maskininlärning och dataanalys | Kunskapsinhämtning och analys av stora datamängder |
| Kliniska prövningar | Distansbesök, e-samtycke och digital datainsamling | Prövningar där delar av deltagandet sker utanför det traditionella prövningsstället |
| Tillverkning | Processautomation och uppkopplade system | Övervakning och styrning av produktionsprocesser |
| Kvalitet och uppföljning | Digital dokumentation och analysverktyg | Hantering av data, kvalitet och regulatorisk uppföljning |
Tabellen visar generella användningsområden som lyfts i branschmaterial och av EMA, inte hur varje läkemedelsföretag har infört tekniken.
AI kan användas i hela läkemedlets livscykel. EMA:s vetenskapliga riktlinjer omfattar bland annat läkemedelsupptäckt, kliniska prövningar, tillverkning och uppföljning efter godkännande. AI kan därmed stödja flera typer av arbete, men resultaten måste hanteras med hänsyn till risker, datakvalitet och ansvar. EMA:s AI-arbete behandlar också riskhantering, datakvalitet och ansvarsfull användning.
En annan digital utveckling är decentraliserade kliniska läkemedelsprövningar. Enligt Läkemedelsverket innebär det att delar av prövningen genomförs utanför det traditionella prövningsstället eller att data samlas in på distans. Digitala moment kan omfatta elektroniskt informerat samtycke, distansbesök och direktleverans av prövningsläkemedel till försökspersonen.
Arbetssättet kan underlätta deltagande för patienter som annars skulle hindras av geografiskt avstånd. Samtidigt måste prövningen planeras så att deltagarnas säkerhet, datakvaliteten och kraven på dokumentation upprätthålls. Det gör decentraliserade prövningar till ett exempel på hur digitala lösningar kan påverka både genomförandet och deltagarnas möjlighet att medverka.
AstraZeneca har i Sverige verksamhet inom traditionell läkemedelsproduktion, biologisk läkemedelstillverkning, forskning och innovation. Sweden Biomanufacturing Center i Södertälje är inriktat på tillverkning av biologiska läkemedel. AstraZeneca beskriver Södertälje som företagets största tillverkningsenhet och som en av världens största läkemedelsproduktionsenheter. Nästan 5 000 personer arbetar vid företagets verksamhet där, och läkemedel från den svenska verksamheten står för omkring 40 procent av AstraZenecas totala försäljningsvärde. Uppgifterna finns på AstraZenecas svenska karriärsida.
I årsredovisningen för 2024 uppger AstraZeneca att bolaget investerar i tillverkningskapacitet, ny teknik och digitala innovationer. Det ger en belagd bild av hur företaget beskriver digitalisering och teknik i sin verksamhet, utan att en viss lösning behöver kopplas till en viss anläggning.
Den 26 augusti 2024 meddelade AstraZeneca en tilläggsinvestering på 135 miljoner amerikanska dollar i Sweden Biomanufacturing Center i Södertälje. Beloppet motsvarade 1 475 miljoner svenska kronor vid pressmeddelandet. Enligt beskedet var det den största enskilda investeringen i anläggningen sedan den invigdes i Sverige 2021.
Utbyggnaden omfattar 2 700 kvadratmeter och ökar den befintliga anläggningens yta med 50 procent. Utbyggnaden är planerad och ska enligt AstraZeneca börja producera under fjärde kvartalet 2027. Anläggningen är inriktad på biologiska läkemedel, vilket gör investeringen relevant för företagets svenska tillverkningsverksamhet och den kapacitet som behövs för sådana produkter.
Digitalisering och hållbarhet kan kopplas samman genom bättre uppföljning av produktion, energianvändning och processer. AstraZeneca uppger i årsredovisningen för 2024 att Södertälje hade minskat utsläppen av växthusgaser i Scope 1 och Scope 2 med 98 procent jämfört med basåret 2015.
Företagets globala hållbarhetsstrategi heter Ambition Zero Carbon. AstraZeneca anger ett mål om att minska de absoluta utsläppen i Scope 1 och Scope 2 med 98 procent till 2026 inom ramen för sin vetenskapsbaserade avkarboniseringsstrategi.
Årsredovisningen kopplar investeringar i produktion, teknik och digital innovation till hållbarhetsarbetet. Digitala system kan ge underlag för uppföljning av processer och energianvändning, men tekniken ersätter inte krav på praktiska åtgärder, kontroll och dokumentation.
Digitalisering i läkemedelsindustrin kräver mer än att införa ett nytt system. Läkemedelsverket rekommenderar ett systematiskt, riskbaserat och väldokumenterat arbetssätt vid användning av AI i sjukvården. Myndigheten framhåller att tekniska, vetenskapliga, juridiska, etiska och praktiska frågor behöver hanteras.
EMA lyfter särskilt fram riskhantering, datakvalitet och ansvarsfull användning av AI. Därför bör digitala projekt bedömas utifrån både nytta och risk innan de tas i bred användning.
AstraZenecas svenska verksamhet omfattar forskning, innovation, traditionell läkemedelsproduktion och biologisk läkemedelstillverkning. För den som söker arbete inom läkemedelsindustrin ger företagets svenska karriärsida en bild av verksamhetens områden och arbetsplatser. Digitalisering gör kompetens inom data, teknik och automation relevant tillsammans med kunskap om produktion, forskning, kvalitet och regelverk.
Det betyder att digital teknik används i läkemedlets livscykel, exempelvis inom forskning, kliniska prövningar, tillverkning, kvalitetsarbete och uppföljning. Se definitionen och exemplen ovan.
Exempel är AI och dataanalys i forskning, processautomation i produktion, digital dokumentation och distansbaserade moment i kliniska prövningar. Vilka lösningar som används varierar mellan företag och processer.
EMA beskriver användning från läkemedelsupptäckt och kliniska prövningar till tillverkning och uppföljning efter godkännande. AI kan stödja kunskapsinhämtning, produktivitet, processautomation och dataanalys, med krav på säkerhet, dataskydd, datakvalitet och läkemedelsreglering.
Det är en klinisk prövning där delar genomförs utanför det traditionella prövningsstället eller där data samlas in på distans. Exempel är elektroniskt informerat samtycke, distansbesök och direktleverans av prövningsläkemedel.
AstraZeneca meddelade den 26 augusti 2024 en tilläggsinvestering på 135 miljoner amerikanska dollar, motsvarande 1 475 miljoner svenska kronor vid pressmeddelandet. Investeringen var den största enskilda i anläggningen sedan invigningen 2021.
AstraZeneca planerar att börja tillverka produkter för patienter i den utbyggda Sweden Biomanufacturing Center-anläggningen under fjärde kvartalet 2027.
Viktiga områden är dataskydd, datakvalitet, patientsäkerhet, juridik, etik, teknisk säkerhet och regelefterlevnad. EMA och Läkemedelsverket betonar riskhantering, dokumentation och ansvarsfull användning.
