

En bra Sharpekvot har ingen universell gräns. Det viktigaste är att jämföra värdet med likartade fonder, portföljer eller marknader och att använda samma mätperiod och dataintervall. En högre Sharpekvot betyder att investeringen har gett högre avkastning i förhållande till den risk som mäts med standardavvikelse.
Som tumregel beskriver både Nordnet och SAVR en Sharpekvot på 0,5 eller högre som positiv eller bra för långsiktiga investeringar. En kvot på 1 eller högre beskrivs som mycket bra. Det är vägledande nivåer, inte en fastställd branschstandard. En kvot som är bra för en aktiefond behöver därför inte vara ett rimligt jämförelsemått för exempelvis en räntefond eller en annan tillgångstyp.
| Sharpekvot | Grundläggande tolkning |
|---|---|
| Negativ | Avkastningen understiger den riskfria räntan. |
| 0 | Avkastningen motsvarar den riskfria räntan. |
| Över 0,5 | Beskrivs i vissa tumregler som positiv eller bra. |
| 1 eller högre | Beskrivs i vissa tumregler som mycket bra. |
Tabellen ska läsas som en förenklad vägledning. Morningstar betonar att Sharpekvoten bör jämföras mellan investeringar med liknande inriktning. En isolerad nivå säger mindre än skillnaden mellan två jämförbara alternativ, beräknade på samma sätt.
Sharpekvoten mäter riskjusterad avkastning. Den relaterar portföljens överavkastning i förhållande till den riskfria räntan till portföljens standardavvikelse. Standardavvikelsen används som ett mått på hur mycket avkastningen varierar, alltså volatiliteten.
En högre kvot innebär normalt att portföljen har gett mer avkastning per enhet uppmätt risk. Det betyder inte automatiskt att portföljen har haft högst totalavkastning. En portfölj med högre avkastning kan få lägre Sharpekvot om avkastningen har uppnåtts med betydligt större variation.
I svenska fondjämförelser representeras den riskfria räntan ofta av avkastningen på en tremånaders statsskuldväxel. Vilken ränta som används påverkar resultatet, så jämförelser blir mer meningsfulla när samma definition används för alla alternativ.
Måttet är uppkallat efter William F. Sharpe, som fick Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 1990. Fondbolagens förening beskriver Sharpekvoten som ett mått på portföljens överavkastning i relation till dess standardavvikelse.
Den vanligaste formeln är:
Sharpekvot = (Rp − Rf) / σp
Rp kan avse en förväntad avkastning, alltså en beräkning före investeringen, eller en genomsnittlig historisk avkastning när du analyserar ett redan uppmätt resultat. En historisk Sharpekvot är därför inte automatiskt ett mått på framtida prestation.
För att räkna ut kvoten behöver du avkastning för en bestämd period, en riskfri ränta för samma period och standardavvikelsen för avkastningen. Om avkastningarna och räntan anges i procent måste de uttryckas på ett konsekvent sätt i beräkningen. Mätperiod och frekvens behöver också vara jämförbara.
Anta att två portföljer har följande värden:
| Avkastning | Riskfri ränta | Standardavvikelse | Sharpekvot | |
|---|---|---|---|---|
| Portfölj A | 10 procent | 2 procent | 15 procent | 0,53 |
| Portfölj B | 8 procent | 2 procent | 10 procent | 0,60 |
Beräkningen för portfölj A blir (10 − 2) / 15 = 0,53. För portfölj B blir den (8 − 2) / 10 = 0,60. Portfölj A har alltså högre avkastning, men portfölj B har högre Sharpekvot eftersom den lägre avkastningen har uppnåtts med lägre standardavvikelse.
Exemplet visar varför totalavkastningen inte räcker när två investeringar ska jämföras. Sharpekvoten väger avkastningen mot den risk som faktiskt ingår i måttet.
En kvot under 1 är däremot inte automatiskt negativ eller dålig. Värdet kan fortfarande vara positivt, exempelvis 0,53 eller 0,60 i räkneexemplet. Därför är det missvisande att tolka alla värden under 1 som att portföljen har gett mindre avkastning än den risk den tar.
Jämför i första hand fonder och portföljer med likartad placeringsinriktning. Ett relevant jämförelseindex och samma beräkningsmetod gör det lättare att avgöra om en skillnad är meningsfull.
Sharpekvoten är enkel att använda, men den sammanfattar historisk eller förväntad avkastning och variation i ett enda tal. Det finns flera saker att kontrollera innan resultatet används som beslutsunderlag.
Använd därför inte en historiskt hög kvot som en garanti för framtida resultat. Kontrollera också vilken period, frekvens, riskfri ränta och avkastningsserie som ligger bakom siffran.
Sharpekvoten fungerar bäst som ett analysmått bland flera. Den kan visa att en investering historiskt har gett bättre avkastning i förhållande till uppmätt variation, men den säger inte varför resultatet uppstod eller om det kommer att upprepas.
Sortinokvoten är ett alternativ som fokuserar på nedåtrisk i stället för all volatilitet. Den kan därför komplettera Sharpekvoten när du särskilt vill undersöka negativa avkastningsutfall. Kontrollera vilken definition och vilket mål för nedåtrisk som används, eftersom beräkningen behöver vara tydlig för att jämförelser ska bli rättvisa.
Den korrekta svenska stavningen är Sharpekvot. Sharpekvoten är bestämd form. ”Sharpkvot” och ”sharpe kvot” förekommer som alternativa sökningar eller felstavningar, men beskriver inget separat finansiellt mått.
Det finns ingen universell gräns. Nordnet och SAVR använder tumregler där 0,5 eller högre beskrivs som positivt eller bra och 1 eller högre som mycket bra. Jämför alltid med likartade fonder, portföljer eller marknader och använd samma mätmetod.
Nej. En Sharpekvot under 1 kan fortfarande vara positiv, vilket betyder att avkastningen överstiger den riskfria räntan. Noll betyder att avkastningen motsvarar den riskfria räntan, medan en negativ kvot betyder att avkastningen understiger den.
Ja. Det händer när portföljens avkastning är lägre än den riskfria räntan. En negativ kvot signalerar alltså att portföljen historiskt eller enligt den använda prognosen inte har kompenserat för den jämförelsenivå som valts.
Du subtraherar den riskfria räntan från portföljens avkastning och dividerar resultatet med portföljens standardavvikelse: (Rp − Rf) / σp. Avkastning, ränta, period och frekvens måste vara konsekvent definierade.
Nej. Den historiska kvoten beskriver det resultat som uppmätts under den valda perioden. Den garanterar inte framtida prestation, särskilt inte när perioden är kort eller avkastningarna är tidsberoende.
Sharpekvoten tar hänsyn till både överavkastning mot riskfri ränta och standardavvikelse. Om den högre avkastningen har följts av betydligt större variation kan kvoten bli lägre än för en fond med lägre avkastning och lägre volatilitet.
Sortinokvoten är ett kompletterande riskmått som fokuserar på nedåtrisk i stället för total volatilitet. Jämförelseindex, mätperiod och andra relevanta uppgifter om investeringens riskprofil behövs också för en mer nyanserad bedömning.
