

Moms på digitala tjänster beror på vad som säljs, vem kunden är och var kunden finns. Försäljning av elektroniska tjänster till privatpersoner i andra EU-länder beskattas normalt där kunden är etablerad, har sin stadigvarande adress eller vanligtvis bor.
Utgå från reglerna för elektroniska tjänster när en tjänst levereras elektroniskt till en konsument. Tre situationer kräver en annan bedömning: fysisk elektronik som säljs i en webbutik följer reglerna för varor och import, banktjänster är inte elektroniska tjänster bara för att de utförs i en app, och B2B-försäljning eller andra tjänster följer inte automatiskt reglerna för elektroniska B2C-tjänster. Den exakta klassificeringen ska därför göras tjänst för tjänst.
För företag som säljer till privatpersoner i andra EU-länder finns ett gemensamt tröskelvärde på 10 000 euro, vilket Skatteverket anger som 99 680 kronor. Tröskeln räknas samman för unionsintern distansförsäljning av varor samt telekommunikations-, radio- och tv-sändnings- och elektroniska tjänster till privatpersoner i andra EU-länder.
Tröskelvärdet gäller för företag som är etablerade i Sverige och avser relevanta gränsöverskridande B2C-transaktioner sammantaget, inte en separat gräns för varje kundland. Så länge försäljningen ligger under tröskeln kan företaget ta ut svensk moms på sådan försäljning. Från och med den försäljning som gör att tröskeln överskrids ska beskattning ske enligt momssatsen i kundens land.
| Situation | Vad reglerna innebär |
|---|---|
| Försäljning under tröskeln | Svensk moms kan tas ut på relevant B2C-försäljning från ett svenskt företag. |
| Försäljningen som överskrider tröskeln | Kundlandets momssats ska användas från och med denna försäljning. |
| Försäljning över tröskeln | Relevanta transaktioner till privatpersoner i andra EU-länder hanteras med kundlandets moms. |
Tröskeln gäller inte andra tjänster än telekommunikations-, radio- och tv-sändnings- och elektroniska tjänster. Den gäller inte heller distansförsäljning av importerade varor. Skatteverket beskriver tröskelvärdet och vilka försäljningar som ska räknas med.
OSS, One Stop Shop, började gälla den 1 juli 2021. Systemet gör det möjligt att redovisa viss gränsöverskridande B2C-försäljning inom EU via en kontaktpunkt i stället för separata momsregistreringar i varje kundland.
OSS är frivilligt. Företaget kan i stället registrera sig för moms i respektive kundland när skyldigheten uppstår. OSS-deklarationer lämnas kvartalsvis inom unionsordningen. Ordningen omfattar bland annat unionsintern distansförsäljning av varor och elektroniska tjänster till privatpersoner, men inte automatiskt all EU-försäljning, all B2B-försäljning eller alla tjänster.
Skatteverkets information om OSS förklarar vilka försäljningar som hör till ordningen. EU:s information om OSS och IOSS beskriver också deklarationsformerna.
Moms på digitala produkter styrs av hur produkten levereras och vilken typ av tjänst det är. För elektroniska tjänster till privatpersoner utanför EU kopplas beskattningen till kundens plats. Regler om faktisk användning och åtnjutande kan också påverka bedömningen.
Försäljning av digitala tjänster utanför EU kräver därför en kontroll av både tjänstens klassificering och kundens situation. Samma regel kan inte läggas på exempelvis en elektronisk tjänst, en annan tjänst och en försäljning till företag. Se EU-kommissionens information om platsen för beskattning.
Företag som är etablerade utanför EU och saknar fast etableringsställe i EU kan använda Non-Union OSS för B2C-tjänster till EU-konsumenter. Det är en annan ordning än unionsordningen för företag etablerade inom EU.
Moms på elektronik och moms på datorer gäller fysisk varuförsäljning. Elektronik i en webbutik är alltså en fysisk vara och följer varu- och importregler. Vid försäljning till privatpersoner i andra EU-länder kan unionsintern distansförsäljning av varor räknas in i 10 000-eurotröskeln. Distansförsäljning av importerade varor räknas däremot inte in i tröskeln.
Vid import till EU har undantaget från importmoms för försändelser värda högst 22 euro tagits bort. Det handlar om importmoms generellt, inte om att en särskild importordning automatiskt gäller för alla försändelser. Importerade varor omfattas därför i princip av importmoms, med de undantag som följer av respektive regelverk.
För distansförsäljning av importerade varor i försändelser med ett intrinsiskt värde på högst 150 euro kan IOSS användas. Med IOSS tas momsen ut vid köpet och redovisas genom en månatlig IOSS-deklaration. Det kan göra att kunden slipper debiteras moms vid leveransen. IOSS gäller inte varor som omfattas av punktskatt. Se EU:s information om att deklarera och betala OSS.
Dropshipping har ingen egen fristående momsregel. Bedömningen utgår i stället från var säljaren och kunden finns, om varan importeras, hur försändelsen hanteras och om en plattform deltar. Därför kan både importregler och regler för distansförsäljning bli aktuella.
En digital marknadsplats kan i vissa fall betraktas som säljare eller leverantör ur momsperspektiv. Den kallas då deemed supplier. Det gäller bland annat när en plattform underlättar försäljning av importerade varor i försändelser med ett värde på högst 150 euro, eller försäljning av varor till EU-kunder från säljare utanför EU.
När deemed supplier-reglerna gäller ansvarar plattformen för den aktuella momshanteringen. Plattformar har dessutom dokumentationskrav för försäljningar de underlättar även när de inte själva har den rollen. EU-kommissionens OSS-information beskriver plattformsansvaret.
Moms på tjänster kan inte bestämmas enbart av att försäljningen sker digitalt eller över en landsgräns. B2B och B2C följer olika principer, och tjänstens karaktär samt kundens land påverkar bedömningen. Regeln för elektroniska B2C-tjänster gäller därför inte automatiskt för generella tjänster.
Samma sak gäller moms på banktjänster. En banktjänst blir inte en elektronisk tjänst bara för att kunden använder internet eller en app. Klassificera tjänsten och fastställ om kunden är ett företag eller en privatperson innan momsen beräknas.
EU-kommissionen publicerade reviderade OSS-riktlinjer den 24 juli 2026 inför ändringar kopplade till VAT in the Digital Age, ViDA, som träder i kraft den 1 januari 2027. Ändringarna berör det framtida EU-regelverket för moms i den digitala ekonomin och gör kommissionens uppdaterade OSS-riktlinjer relevanta för företag med gränsöverskridande digital försäljning.
Elektroniska B2C-tjänster beskattas normalt där kunden är etablerad, har sin stadigvarande adress eller vanligtvis bor. För företag etablerade i Sverige finns samtidigt ett tröskelvärde på 10 000 euro, eller 99 680 kronor enligt Skatteverket, för vissa gränsöverskridande B2C-försäljningar.
Från och med den försäljning som gör att tröskeln överskrids ska beskattning ske enligt momssatsen i kundens land. Tröskeln räknas samman för relevanta elektroniska tjänster och unionsintern distansförsäljning av varor till privatpersoner i andra EU-länder.
För elektroniska tjänster till konsumenter utanför EU kopplas beskattningen till kundens plats. Faktisk användning och åtnjutande kan också påverka. Kontrollera därför tjänstens klassificering och kundens situation.
Nej. OSS är frivilligt. Företaget kan redovisa vissa gränsöverskridande B2C-transaktioner via en kontaktpunkt eller registrera sig för moms i respektive kundland när skyldigheten uppstår.
IOSS kan användas vid distansförsäljning av importerade varor i försändelser med ett intrinsiskt värde på högst 150 euro. Momsen tas ut vid köpet och redovisas månadsvis. Ordningen gäller inte punktskattepliktiga varor.
En plattform kan i vissa fall vara deemed supplier vid vissa importerade varor eller när varor säljs till EU-kunder av säljare utanför EU. Plattformen kan då ansvara för den aktuella momsredovisningen. Även annars finns dokumentationskrav för försäljningar som plattformen underlättar.
Nej. Elektronik och datorer är fysiska varor. Digitala produkter ska klassificeras utifrån hur de levereras. Vid import av fysisk elektronik kan importmoms och IOSS bli aktuella, medan elektroniska B2C-tjänster följer regler som knyter beskattningen till kundens plats.
Dropshipping bedöms enligt reglerna för den konkreta varu- och importtransaktionen. Säljarens och kundens länder, försändelsens hantering och eventuell plattform avgör vilka regler om distansförsäljning, IOSS och plattformsansvar som kan bli aktuella.
