Friday 9 October 2026
Dagens namn: Ingrid, Inger
Avkastning visar hur mycket en investering har ökat eller minskat i relation till det ursprungliga investerade beloppet. Måttet anges normalt i procent och kan användas för aktier, fonder, fastigheter eller andra investeringar.
Vilken beräkning som passar beror på vad du vill veta. En enkel procentuell avkastning visar förändringen mellan start och slut. ROI används för att jämföra investeringens resultat med det du satte in. CAGR räknar om utvecklingen till en genomsnittlig årstakt, medan total avkastning även tar med utdelningar och andra inkomster.
Den grundläggande formeln för att beräkna avkastning är:
Avkastning = (slutvärde − startvärde + inkomster) / investerat belopp × 100
Om investeringen inte har gett några utdelningar, räntor eller andra inkomster blir formeln enklare:
Avkastning = (slutvärde − startvärde) / startvärde × 100
Anta att du investerar 10 000 kronor och att värdet senare är 12 000 kronor. Beräkningen blir:
(12 000 − 10 000) / 10 000 × 100 = 20 procent.
Investeringen har alltså gett 20 procents avkastning före kostnader och skatt. Ett negativt resultat betyder att investeringen har minskat i värde. Lägg till utdelningar eller ränta i täljaren om du vill mäta den totala avkastningen.
ROI är en engelsk förkortning för return on investment. Det är ett avkastningsmått av samma typ som procentuell avkastning och används ofta för att jämföra hur mycket en investering har gett i förhållande till insatsen.
Den enkla ROI-formeln är:
ROI = (slutvärde − ursprunglig investering) / ursprunglig investering × 100
För att ROI ska bli rättvisande behöver du räkna med relevanta kostnader, till exempel courtage, köpavgifter och försäljningsavgifter. Skatt kan också förändra avkastningen efter skatt. Var därför tydlig med om resultatet är före eller efter kostnader och skatt.
ROI utan tidsperiod kan däremot bli missvisande. En avkastning på 25 procent under fem dagar kan inte jämföras direkt med 25 procent under fem år. Ange därför alltid vilken period beräkningen gäller.
Total avkastning består av både värdeförändringen och inkomster från investeringen. För aktier är utdelningar ett vanligt exempel. Om du bara tittar på kursen kan du därför få en ofullständig bild.
Exempel: Du köper aktier för 100 000 kronor. När perioden är slut är aktierna värda 120 000 kronor och du har fått 5 000 kronor i utdelningar.
Total avkastning = (120 000 − 100 000 + 5 000) / 100 000 × 100 = 25 procent
Den totala avkastningen är alltså 25 procent före kostnader och skatt. Direktavkastning är ett annat mått: årets utdelning divideras med aktiens marknadspris. Direktavkastningen beskriver inkomsten i relation till priset, medan totalavkastningen även tar med kursförändringen.
CAGR betyder compound annual growth rate, på svenska årlig genomsnittlig tillväxttakt. Måttet räknar om hela utvecklingen till en standardiserad årstakt och är användbart när du vill jämföra investeringar med olika innehavstider.
Formeln är:
CAGR = (slutvärde / startvärde)^(1 / antal år) − 1
Om 50 000 kronor växer till 80 000 kronor på fem år blir beräkningen:
(80 000 / 50 000)^(1/5) − 1 = cirka 9,86 procent per år.
CAGR visar hur stor den genomsnittliga årliga tillväxttakten skulle ha varit om utvecklingen varit jämn. Det betyder inte att investeringen faktiskt gav samma avkastning varje år. CAGR visar inte variationer, volatilitet, risk eller tidpunkten för insättningar och uttag.
Årlig avkastning avser vinst eller förlust under en ettårsperiod. För aktier finns ingen fast eller garanterad årlig avkastning. Aktier har större variationer och högre risk än obligationer, men normalt också högre förväntad avkastning.
Nominell avkastning är resultatet före hänsyn till inflation. Real avkastning visar i stället hur köpkraften har förändrats efter inflation. För långsiktiga investeringar är den reala avkastningen ofta mer relevant än den nominella.
Den exakta formeln för real avkastning är:
Real avkastning = (1 + nominell avkastning) / (1 + inflation) − 1
Med 3 procents nominell avkastning och 5 procents inflation blir den reala avkastningen cirka −1,90 procent. Finansinspektionens konsumentexempel avrundar samma resultat till −2 procent.
Real avkastning bör bedömas efter totala kostnader, skatter och inflation. När någon talar om effektiv avkastning behöver du därför kontrollera vad som ingår: tidsperiod, inkomster, avgifter, skatt och inflation. Två procents avkastning före avgifter är inte samma resultat som två procent efter alla kostnader.
Det går inte att använda en garanterad procentsats för aktiers årliga avkastning. Ett enskilt år kan ge vinst eller förlust, och utvecklingen kan skilja sig kraftigt mellan olika perioder. Därför bör du inte bedöma en aktie eller portfölj utifrån ett enda års resultat.
För att analysera avkastning på aktier över tid kan du:
Diversifiering kan minska risken i en portfölj, men eliminerar inte risken för förlust. Högre förväntad avkastning är normalt förenad med högre risk.
ROE, avkastning på eget kapital, är ett separat mått där eget kapital används som nämnare. Det används främst för att analysera hur effektivt ett företag använder ägarnas kapital och ska inte blandas ihop med privatpersonens ROI på en aktie eller fond.
ROIC, avkastning på investerat kapital, är ett annat alternativt avkastningsmått till ROI. Vilket mått som är relevant beror på om du analyserar en investering, ett företag eller en hel portfölj. Använd samma definition när du jämför flera alternativ.
Belåning kan höja den beräknade ROI eftersom avkastningen då räknas på ett mindre eget kapital. Samtidigt förstärker belåning förlusterna, och räntekostnader minskar nettovinsten. En högre ROI betyder därför inte automatiskt att investeringen är bättre eller säkrare.
För att räkna på avkastning på kapital behöver du ange startkapital, slutvärde, eventuella inkomster och den period som beräkningen gäller. Vill du jämföra olika scenarier kan du sedan använda procentuell avkastning för en period eller CAGR för en flerårig utveckling.
En kalkyl blir mer användbar om den visar flera antaganden i stället för ett enda utfall. Ändra exempelvis antagen avkastning, avgifter, skatt, inflation och tidsperiod var för sig. Då ser du hur känsligt resultatet är för varje faktor. En antagen nivå är ett räkneexempel, inte en garanti om framtida investering avkastning.
En kalkylator för att leva på avkastning behöver mer än ett kapitalbelopp och en procentsats. Börja med dina årliga utgifter och ange därefter kapital, planerade uttag, avgifter, skatt, inflation och antagen avkastning. Även tidsperioden behöver vara tydlig.
Resultatet påverkas av om avkastningen är nominell eller real och om uttagen sker löpande. En kalkyl kan därför användas för att testa scenarier, men den visar inte en garanterad inkomst. Samma princip gäller om du vill räkna på avkastning på 10 miljoner kronor: beloppet ensamt räcker inte för ett meningsfullt resultat. Du behöver också ange antagen avkastning, tidsperiod, skatt och avgifter.
IRR, eller internränta, uttrycker avkastningen som en årlig procentsats och tar hänsyn till tidpunkten för kassaflöden. Det gör måttet användbart när du sätter in eller tar ut pengar vid olika tidpunkter, till exempel i en investering med flera delbetalningar.
För en enstaka insättning och ett slutvärde räcker ofta procentuell avkastning eller CAGR. När kassaflödena blir oregelbundna kan IRR ge en mer relevant bild av den årliga avkastningen.
En avkastningsberäkning mäter resultatet; den höjer inte automatiskt avkastningen. Analysera därför resultatet tillsammans med risk, kostnader och tid.
Ta slutvärdet minus startvärdet, lägg till utdelningar eller andra inkomster och dela resultatet med det investerade beloppet. Multiplicera sedan med 100 för att få procent. Ta med relevanta kostnader om du vill ha ett mer rättvisande resultat.
ROI = (slutvärde − ursprunglig investering) / ursprunglig investering × 100. Ange alltid perioden och om courtage, avgifter och skatt ingår. ROI är ett mått på investeringens resultat, inte en metod som automatiskt förbättrar det.
ROI visar den totala förändringen i relation till insatsen. CAGR räknar om utvecklingen till en genomsnittlig årlig tillväxttakt och passar därför bättre när investeringar har olika innehavstider.
Det finns ingen fast eller garanterad årlig avkastning för aktier. Resultatet varierar mellan år och investeringar. Bedöm därför aktier över en längre period och ta med både kursförändring och utdelningar.
Använd formeln (1 + nominell avkastning) / (1 + inflation) − 1. Den reala avkastningen visar förändringen i köpkraft och bör bedömas efter kostnader och skatt.
Det beror på årliga utgifter, uttag, avgifter, skatt, inflation, tidsperiod och antagen avkastning. En kalkylator behöver därför alla dessa uppgifter. Ett kapitalbelopp utan antaganden om avkastning och uttag ger inget komplett svar.
