Wednesday 14 October 2026
Dagens namn: Stellan
De regler som gällde under 2025 ersattes av nya låneregler från och med den 1 april 2026. Det skärpta amorteringskravet är slopat, medan grundkraven utifrån belåningsgrad finns kvar. Samtidigt har bolånetaket höjts till 90 procent vid köp av en ny bostad. Vid utökning av ett befintligt bolån gäller däremot ett tak på 80 procent.
För dig som redan har bolån är det viktigt att skilja mellan lagens minimikrav och bankens villkor. Den extra amorteringen försvinner inte automatiskt från ett befintligt lån. Banken måste ändra villkoren efter en överenskommelse med dig.
Under 2025 och fram till och med den 31 mars 2026 gällde det tidigare bolånetaket på 85 procent och det skärpta amorteringskravet. Från den 1 april 2026 regleras bolånetak och amorteringskrav i huvudsak genom lag i stället för Finansinspektionens tidigare föreskrifter och allmänna råd.
| Regel | 2025 och till och med 31 mars 2026 | Från 1 april 2026 |
|---|---|---|
| Bolånetak vid köp | 85 procent | Högst 90 procent |
| Kontantinsats vid maximalt bolån | 15 procent | Minst 10 procent |
| Extra amortering vid skuldkvot över 4,5 | 1 procent extra för berörda lån | Slopad |
| Amortering utifrån belåningsgrad | 1 eller 2 procent | 1 eller 2 procent |
| Utökning av befintligt bolån | – | Belåningsgrad högst 80 procent |
Det tidigare skärpta amorteringskravet innebar att låntagare med bolåneskulder över 4,5 gånger bruttoårsinkomsten behövde amortera ytterligare 1 procent per år. Från den 1 april 2026 styr skuldkvoten inte längre den lagstadgade amorteringen.
Övergången innebär alltså inte att all amortering försvinner. Det är grundnivåerna baserade på belåningsgrad som avgör det lagstadgade kravet.
Amorteringskravet beräknas utifrån bostadens belåningsgrad. Den räknas fram genom att det aktuella totala kreditbeloppet divideras med bostadens marknadsvärde.
| Belåningsgrad | Lagstadgad minsta amortering |
|---|---|
| Högst 50 procent | Inget lagstadgat krav enligt lagen |
| Över 50 till och med 70 procent | Minst 1 procent per år |
| Över 70 procent | Minst 2 procent per år |
Amorteringen på 1 eller 2 procent beräknas på det högsta totala kreditbeloppet efter den senaste värderingen. När belåningsgraden är högst 50 procent finns inget lagstadgat krav enligt lagens sjunde paragraf, men kreditgivaren ska verka för att även sådana bostadskrediter amorteras. Banken kan dessutom ställa hårdare krav än lagens miniminivåer.
Skuldkvoten är bolåneskulderna dividerade med den sammanlagda bruttoårsinkomsten. Ett bolån på 2 500 000 kronor och en bruttoårsinkomst på 500 000 kronor ger en skuldkvot på 5,0, alltså 500 procent.
Före den 1 april 2026 kunde en skuldkvot över 4,5 innebära 1 procent extra amortering. Det kravet är nu borttaget. Skuldkvoten kan fortfarande ingå i bankens kreditprövning, men den utlöser inte längre någon extra lagstadgad amortering.
Belåningsgraden har däremot fortsatt direkt betydelse för lagens amorteringsnivå. Ett lån på 3 200 000 kronor på en bostad värd 4 000 000 kronor ger 80 procents belåningsgrad och minst 2 procents årlig amortering.
Från den 1 april 2026 får bolånet vid köp av en ny bostad uppgå till högst 90 procent av bostadens marknadsvärde. Den som lånar upp till taket behöver därför minst 10 procent i kontantinsats, förutsatt att banken beviljar lånet efter sin kreditprövning.
För en bostad som kostar 3 000 000 kronor innebär det maximalt bolån på 2 700 000 kronor och en kontantinsats på 300 000 kronor. Med det tidigare taket på 85 procent var motsvarande belopp 2 550 000 kronor i lån och 450 000 kronor i kontantinsats.
Regeln ska inte blandas ihop med en rätt att låna 90 procent. Banken bedömer bland annat inkomster, utgifter, andra skulder och återbetalningsförmåga. Vid utökning av ett befintligt bolån får belåningsgraden enligt huvudregeln vara högst 80 procent. Ett tilläggslån kan därför inte automatiskt ta bostaden upp till 90 procents belåning.
Anta att Anna köper en bostad värd 2 500 000 kronor och lånar 2 250 000 kronor. Belåningsgraden är då 90 procent. Eftersom den överstiger 70 procent blir den lagstadgade grundamorteringen 2 procent av lånet: cirka 3 750 kronor per månad före ränta.
Om Anna i stället hade lånat 2 125 000 kronor, motsvarande 85 procents belåning, hade även det lånet legat över 70 procents belåningsgrad. Enligt den tidigare regeln kunde hennes skuldkvot dessutom ha utlöst 1 procent extra amortering. Tre procent av 2 125 000 kronor motsvarar cirka 5 313 kronor per månad. Skillnaden mot 2-procentsamorteringen på 2 250 000 kronor är cirka 1 563 kronor per månad, före ränta. Exemplen jämför olika lånebelopp och ska därför inte läsas som en generell besparing för alla låntagare.
Har ditt befintliga bolån omfattats av den extra amorteringen upphör den inte automatiskt. Kontakta banken och be om en villkorsändring. Nordea uppger att kunder kan ansöka om sänkt amortering i appen eller nätbanken under ”Tjänster > Bolån > Ändra amortering”. Swedbank uppger att kunder som tidigare haft extra amortering kan ansöka om att ta bort den, men att ändringen hanteras utifrån lånet och bostadens värde.
Extraamortering är något annat än lagens amorteringskrav. Du kan vilja betala mer än minimibeloppet för att minska skulden snabbare, men bankens villkor avgör hur en sådan betalning genomförs.
Kreditgivaren får medge en begränsad amorteringsfri period om det finns särskilda skäl under bostadskreditens löptid. Det är alltså inte en generell rätt till amorteringsfrihet när ekonomin blir ansträngd.
För en nyproducerad bostad får kreditgivaren medge amorteringsfrihet i högst fem år från tillträdet för den som först förvärvar bostaden. Banken prövar fortfarande lånet och kan ställa egna krav.
De nya reglerna kan minska den lagstadgade amorteringen för vissa hushåll och sänka kontantinsatsen vid köp. Samtidigt innebär högre belåning större känslighet om räntan stiger eller bostadens värde faller. Bankens kreditprövning och dina individuella lånevillkor avgör det faktiska utfallet.
Nej, reglerna från 2025 gällde till och med den 31 mars 2026. Från den 1 april 2026 är det skärpta amorteringskravet slopat och nya lagregler gäller för bolånetak och amortering.
Nej. Grundkravet finns kvar: minst 1 procent per år vid belåningsgrad över 50 till och med 70 procent och minst 2 procent över 70 procent. Det som har försvunnit är den extra 1 procenten kopplad till skuldkvot över 4,5.
Vid köp av en ny bostad är bolånetaket högst 90 procent av marknadsvärdet. Det motsvarar minst 10 procent i kontantinsats om du lånar maximalt och klarar bankens kreditprövning.
Vid utökning av ett befintligt bolån får belåningsgraden enligt huvudregeln vara högst 80 procent. Du kan alltså inte räkna med att höja ett befintligt bolån till 90 procents belåning.
Nej, inte om ditt lån redan omfattades av det skärpta amorteringskravet. Du behöver komma överens med banken om en villkorsändring. Banken kan också ha egna krav som ligger över lagens miniminivå.
Dela bolåneskulderna med den sammanlagda bruttoårsinkomsten. 2 500 000 kronor i bolån delat med 500 000 kronor i årsinkomst ger skuldkvoten 5,0, eller 500 procent. Från den 1 april 2026 avgör skuldkvoten inte längre den lagstadgade amorteringen.
Banken kan medge en begränsad amorteringsfri period vid särskilda skäl. För den som först köper en nyproducerad bostad kan banken medge amorteringsfrihet i högst fem år från tillträdet.
