

Gamla svenska sedlar kan ha tre olika värden: det tryckta beloppet, ett inlösenbelopp hos Riksbanken eller ett samlarvärde. En ogiltig sedel kan alltså fortfarande vara värd att lämna in, även om den inte längre kan användas i en butik. För andra sedlar är samlarmarknaden viktigare än valören.
Valör, årtal, skick, sällsynthet, serienummer, signaturer och eventuella tryckfel påverkar bedömningen. Skicket påverkar priset, men skillnaden varierar mellan sedlar och försäljningar.
Följande intervall kommer från ett värderingsunderlag för sedlar i bra skick.
| Sedel | Belagt riktvärde i bra skick |
|---|---|
| 5 kronor, 1956–1963 | Cirka 500–2 000 kronor |
| 10 kronor, 1968 | Cirka 300–800 kronor |
| 5 kronor, 1981 | Cirka 100–500 kronor |
| 10 000 kronor, 1958 | Cirka 20 000–50 000 kronor |
| 100 kronor, 1960–1963 | Cirka 500–1 500 kronor |
Intervallen är riktvärden för exemplar i bra skick. Övriga sedlar måste bedömas utifrån det enskilda exemplaret och avslutade försäljningar. Använd avslutade försäljningar som jämförelse; annonser och pågående bud visar inte slutpriset.
En 5-kronorssedel från 1963 omfattas av intervallet för 1956–1963. För en 5-kronorssedel från 1981 finns ett separat riktvärde, och en sedel från 1981 med tryckfel har enligt samma underlag uppgetts kunna nå cirka 1 000 kronor. Tryckfelet måste bedömas på det enskilda exemplaret. En Tradera-listning för en 20-kronorssedel med Selma Lagerlöf hade ett ledande bud på 20 kronor vid den senaste indexeringen, men det är inte ett slutpris.
Artikeln anger inget verifierat prisintervall för Moder Svea-serien från 1890-talet.
En värdefull sedel behöver inte vara den äldsta. Sällsynthet, efterfrågan och bevarandet väger tungt. Särskilda serienummer, signaturer, historisk betydelse och tryckfel kan göra ett exemplar mer intressant för samlare. En sedel som ingår i en eftertraktad serie kan också bedömas annorlunda än en vanlig sedel med samma valör.
Vikningar, revor, fläckar och andra skador sänker normalt värdet, medan en välbevarad sedel kan vara mer attraktiv. Den nuvarande svenska sedelserien introducerades 2015–2016. Äldre svenska sedlar kan därför behöva kontrolleras både mot Riksbankens regler och mot samlarmarknaden. Att en sedel är gammal betyder inte automatiskt att den är sällsynt eller dyr.
Sveriges Riksbank löser in alla svenska ogiltiga sedlar, oavsett hur gamla de är. Det innebär att en gammal sedel kan ha ett nominellt inlösenbelopp även när den inte längre gäller som betalningsmedel. Riksbanken tar en avgift per ansökan.
Inlösenavgiften är 200 kronor per ansökan till och med 31 augusti 2026. Från och med 1 september 2026 höjs avgiften till 300 kronor per ansökan. Läs Riksbankens aktuella information om att lösa in ogiltiga sedlar innan du skickar in en ansökan.
Riksbankens lista över sedlar som blev ogiltiga före 2016 omfattar bland annat 1-, 5-, 10-, 20-, 50-, 100-, 500-, 1 000- och 10 000-kronorssedlar. Kontrollera sedeltypen i Riksbankens förteckning över äldre ogiltiga sedlar. Jämför därefter inlösenbeloppet med ett möjligt samlarvärde innan du säljer eller löser in sedeln.
Börja med att dokumentera sedeln utan att göra den ren eller försöka reparera den. Notera valör, årtal, signaturer och serienummer. Fotografera fram- och baksida i bra ljus och ta även bilder på vikningar, fläckar, revor eller tryckfel.
Ett auktionsresultat visar exempelvis att fem svenska 100-kronorssedlar från 1960–1963 tillsammans med en 500-kronorssedel såldes för 960 kronor den 12 november 2022. Resultatet kan inte räknas om till ett exakt styckpris för 100-kronorssedeln från 1962. Ett annat parti äldre svenska sedlar såldes för 608 kronor den 28 oktober 2022. Sådana resultat visar varför katalogvärde och faktiskt slutpris kan skilja sig.
Du kan vända dig till en mynthandlare, ett numismatiskt auktionshus eller en marknadsplats som Tradera. För ett enklare objekt kan en direktförsäljning vara praktisk. Ett mer sällsynt exemplar kan behöva en specialiserad auktion där flera samlare får möjlighet att bjuda.
Tradera har listningar för svenska sedlar från 1874 och framåt, bland annat 5-kronorssedlar från 1952, 1963 och 1981. Kontrollera köparens och säljarens villkor, eventuell provision och hur sedeln ska skickas.
Förbered försäljningen med tydliga fotografier, korrekt beskrivning av skick och uppgifter om valör, årtal och serienummer. Förvara sedeln plant och skyddad medan du jämför alternativen. Gamla svenska mynt är en separat värderingsfråga; prisuppgifterna ovan gäller sedlar.
Ja, men värdet kan vara nominellt inlösenbelopp, samlarvärde eller en kombination. Riksbanken löser in svenska ogiltiga sedlar oavsett ålder, medan samlarvärdet avgörs av bland annat skick, sällsynthet och efterfrågan.
Ett belagt värderingsunderlag anger cirka 500–2 000 kronor för svenska 5-kronorssedlar från 1956–1963 i bra skick. Den exakta nivån beror på det enskilda exemplaret och dess skick.
Riktvärdet är cirka 100–500 kronor i bra skick. En sedel med tryckfel har enligt samma underlag uppgetts kunna nå cirka 1 000 kronor.
Svenska 10-kronorssedlar från 1968 anges till cirka 300–800 kronor i bra skick. En jubileumsutgåva måste bedömas utifrån sitt exemplar och jämföras med avslutade försäljningar.
Jämför Riksbankens inlösenbelopp med ett realistiskt samlarpris. För en vanlig sedel kan inlösen vara enklare. Ett exemplar med ovanligt serienummer, tryckfel eller mycket gott skick kan vara mer lämpat för försäljning till samlare.
Skicka fotografier av båda sidorna och ange valör, årtal, serienummer och skick. Jämför sedan med avslutade auktioner eller be en mynthandlare och ett auktionshus om bedömning.
Värderingsintervallen i tabellen bygger på värderingsunderlaget för gamla sedlar. Auktionsresultaten är hämtade från Barnebys slutpriser.
