Wednesday 23 September 2026
Dagens namn: Tekla, Tea
Den genomsnittliga löneökningen i hela den svenska ekonomin var 3,7 procent under 2025, enligt Medlingsinstitutet. Det är det bästa nationella riktmärket när du vill bedöma om din löneökning var låg, normal eller hög.
3,7 procent är ett nationellt jämförelsetal, inte en individuell garanti. Din lön påverkas bland annat av yrke, sektor, erfarenhet, utbildning, ansvar, prestation och vilket kollektivavtal som gäller på arbetsplatsen.
Medlingsinstitutets slutliga eller reviderade bedömning är att lönerna ökade med 3,7 procent i hela ekonomin under 2025. De preliminära löneutfallen visade 3,6 procent innan retroaktiva utbetalningar räknades in.
| Sektor eller mått | Löneökning 2025 |
|---|---|
| Hela ekonomin | 3,7 procent |
| Privat sektor | 3,6 procent |
| Offentlig sektor | 3,7 procent |
| Avtalade löner i december | 3,2 procent |
| Industrimärket i december | 3,4 procent |
Industrimärket är inte samma sak som den faktiska löneökningen för varje person. Avtalsvärdet kan även omfatta exempelvis arbetstidsförkortning och deltidspension.
En bra löneökning beror på din utgångspunkt. En ökning över rikssnittet kan vara stark i jämförelse med hela ekonomin, medan en lägre ökning ändå kan vara motiverad av exempelvis lönestruktur, avtalsmodell eller förändrat ansvar.
Jämför i första hand med personer som har liknande yrke, ansvar, erfarenhet, sektor och geografiskt arbetsmarknadsområde. Ett nationellt genomsnitt kan annars ge en missvisande bild.
Frågan ”är 3 procent löneökning bra?” har inget generellt ja- eller nej-svar. Tre procent ligger under 2025 års genomsnitt, men kan vara rimligt i en viss lönerevision. Har du fått större ansvar eller presterat tydligt över förväntan behöver du kunna förklara varför din utveckling bör skilja sig från genomsnittet.
Den nominella löneökningen visar hur mycket lönen steg i kronor eller procent. Reallöneökningen visar i stället hur löneökningen påverkade köpkraften efter inflationen.
Under 2025 ökade reallönerna med 1,0 procent mätt med KPIF och 2,9 procent mätt med KPI, beräknat på årsgenomsnitt. Skillnaden beror på vilket inflationsmått som används. KPIF-inflationen var 2,6 procent och KPI-inflationen 0,7 procent som årsgenomsnitt under året, enligt Medlingsinstitutets sammanställning.
En nominell ökning på 3,7 procent betyder därför inte automatiskt att din ekonomi förbättrades med exakt samma andel. Boendekostnader, räntor, matpriser och andra utgifter påverkar hur mycket som faktiskt blir kvar i hushållets budget.
SCB:s statistik visar att den genomsnittliga månadslönen i Sverige var 42 900 kronor år 2025. Medellönen är summan av alla löner dividerad med antalet personer och påverkas därför av höga löner.
Medianlönen var 38 300 kronor. Medianen är den mittersta lönen när alla löner sorteras från lägst till högst och kan därför vara ett bättre jämförelsemått för många. SCB:s statistik avser lön, inte total inkomst. Inkomst kan även omfatta kapitalinkomster och ersättningar.
| Grupp | Kvinnor | Män |
|---|---|---|
| Genomsnittlig månadslön | 40 600 kr | 45 100 kr |
| Medianlön | 36 800 kr | 39 900 kr |
| Median, statlig sektor | 42 000 kr | 45 000 kr |
| Median, kommunal sektor | 35 700 kr | 35 600 kr |
| Median, regionsektorn | 40 400 kr | 45 100 kr |
| Median, privatanställda arbetare | 30 800 kr | 34 900 kr |
| Median, privatanställda tjänstemän | 44 400 kr | 51 700 kr |
Tabellen visar lönenivåer, inte hur mycket lönerna ökade i varje grupp under 2025. En individuell löneökning kan alltså inte räknas fram genom att jämföra med rikets medel- eller medianlön.
Flera faktorer kan påverka utfallet i en lönerevision:
Enligt Medlingsinstitutet skulle cirka 500 av drygt 600 kollektivavtal omförhandlas under 2025, och totalt slöts 549 avtal. Det illustrerar varför rätt avtal är viktigare för din bedömning än ett enda nationellt genomsnitt.
Använd 3,7 procent som nationellt jämförelsetal när du bedömer årets löneökning. För att jämföra själva lönenivån kan du använda SCB:s medianlön: privatanställda tjänstemän hade 44 400 kronor för kvinnor och 51 700 kronor för män, medan privatanställda arbetare hade 30 800 respektive 34 900 kronor.
Det är skillnader i lönenivå mellan grupper. För den egna bedömningen behöver du även ta hänsyn till yrke, sektor, erfarenhet, ansvar och vilket kollektivavtal som gäller.
Förbered argumenten före samtalet och följ upp överenskommelser skriftligt. Ett jobbyte kan vara ett alternativ om din lön länge släpar efter rätt jämförelsegrupp, men beslutet bör även ta hänsyn till arbetsmiljö, trygghet, pension och andra villkor.
En procentuell löneökning blir lättare att bedöma när den räknas om till bruttolön. Medlingsinstitutet visar att 3,7 procent motsvarar 1 480 kronor per månad på en bruttolön på 40 000 kronor. På en bruttolön på 43 000 kronor motsvarar samma ökning 1 591 kronor per månad.
Beloppen är före skatt. När du planerar hushållets ekonomi bör du därför utgå från den faktiska nettolönen och bestämma hur en del av ökningen ska användas till exempelvis buffert, amortering eller långsiktigt sparande. Se också över pension och andra ersättningar om löneökningen påverkar dem.
En ökning nära eller över rikssnittet kan vara bra i jämförelse med hela ekonomin. För dig beror bedömningen på prestation, ansvar, löneläge och kollektivavtal.
Under 2025 var rikssnittet 3,7 procent. Bedöm din egen ökning mot rätt jämförelsegrupp och mot hur ditt ansvar och dina resultat har utvecklats.
Tre procent är lägre än rikssnittet under 2025, men kan ändå vara rimligt i en viss lönerevision. Kollektivavtalets regler och din individuella situation avgör hur ökningen bör bedömas.
Löneökningen är den nominella förändringen av lönen. Reallöneökningen tar hänsyn till inflationen och beskriver förändringen i köpkraft. Under 2025 var reallöneökningen 1,0 procent enligt KPIF och 2,9 procent enligt KPI, räknat som årsgenomsnitt.
Medellönen räknas fram genom att alla löner summeras och delas med antalet personer. Medianlönen är den mittersta lönen i en sorterad grupp. Höga löner påverkar medellönen mer, vilket gör medianen användbar när du vill jämföra dig med en typisk löntagare.
Nej, använd kollektivavtalet och jämförelser med tjänstemän i motsvarande yrke, sektor och erfarenhetsnivå när du bedömer din löneutveckling.
