

Cirka 5 procent av svenska hushåll uppges ha mer än 3 miljoner kronor i likvida tillgångar. Det är den bästa tillgängliga uppskattningen, enligt en privat sammanställning från RikaTillsammans. Uppgiften gäller hushåll – inte individer – och likvida tillgångar kan finnas på sparkonton, i fonder, aktier och ISK. Den kan därför inte översättas till ett antal svenskar eller till hur mycket pengar som finns på vanliga bankkonton.
Det saknas aktuell officiell individstatistik för just den här gränsen. SCB:s nuvarande statistik visar hushållens samlade finansiella tillgångar, medan det äldre svenska förmögenhetsregistret bara omfattar åren 1999–2007. SCB beskriver förmögenhetsregistrets omfattning.
Pengar på ett vanligt bankkonto är bankinlåning. Ett ISK kan i stället innehålla aktier, fonder och obligationer. Pension, bostad och andra tillgångar räknas in i bredare förmögenhetsmått, och skulder ska dras av när man räknar nettoförmögenhet. Tre miljoner på banken är alltså inte samma sak som tre miljoner i investeringar eller tre miljoner i total förmögenhet.
SCB redovisar att svenska hushåll hade 2 743 015 miljoner kronor i bankinlåning vid utgången av första kvartalet 2026. Räknat inklusive annan inlåning och vissa placeringar på skattekonto och Riksgäldsspar var den totala inlåningen 2 822 576 miljoner kronor. Det är totalsiffror för hushållen och visar inte hur kapitalet är fördelat mellan personer.
Hushållens finansiella nettoförmögenhet uppgick samtidigt till 17 257 366 miljoner kronor enligt SCB:s definition. Sveriges nettoförmögenhet per capita var 2 702 184 kronor vid utgången av 2025. Det är ett genomsnitt, inte en median och inte ett mått på hur många som har 3 miljoner på banken. Se SCB:s statistik över hushållens finansiella ställningsvärden och statistiken om nationalförmögenheten.
För beloppen i tabellen finns ingen aktuell officiell fördelning på individer. Den enda uppskattningen i underlaget som gäller en liknande grupp är sammanställningen för hushåll med likvida tillgångar. Den ska inte läsas som statistik över pengar på bankkonto.
| Belopp | Bästa belagda svar |
|---|---|
| 1 miljon kronor | Ingen aktuell individfördelning; se definitionen ovan. |
| 2 miljoner kronor | Ingen aktuell individfördelning; se definitionen ovan. |
| 3 miljoner kronor | Cirka 5 procent av hushållen uppges ha över 3 miljoner i likvida tillgångar. |
| 4 miljoner kronor | Ingen aktuell individfördelning; se definitionen ovan. |
| 5 miljoner kronor | Cirka 3 procent av hushållen uppges ha över 5 miljoner i likvida tillgångar. |
| 10 miljoner kronor | Ingen aktuell individfördelning; se definitionen ovan. |
| 20 miljoner kronor | Ingen aktuell individfördelning; se definitionen ovan. |
Uppgifterna om 3 och 5 miljoner kommer från RikaTillsammans sammanställning. Eftersom hushåll kan bestå av en eller flera personer och likvida tillgångar omfattar mer än bankmedel går det inte att räkna om procentsatserna direkt till antal svenskar.
Tre miljoner kronor på bankkonto eller i andra likvida tillgångar ger en stark ekonomisk position jämfört med hushåll som har mindre sparande, men det finns ingen fast gräns för när någon är rik. Bedömningen påverkas bland annat av skulder, boendekostnad, inkomst, ålder, pension och om pengarna ägs av en person eller ett helt hushåll.
Tre miljoner i nettoförmögenhet är något annat än tre miljoner i sparande. En bostad kan ingå i nettoförmögenheten, medan ett bolån minskar den. SCB:s genomsnitt per capita är inte ett lämpligt mått för att jämföra den egna placeringen med andra, eftersom stora skillnader mellan hushåll påverkar genomsnittet.
Utgå från när pengarna ska användas och hur stora värdefall du kan acceptera. Kortsiktiga pengar behöver normalt hanteras annorlunda än kapital som kan vara investerat länge. Att sprida investeringarna mellan flera tillgångar minskar beroendet av en enskild placering. Finansinspektionen beskriver riskspridning i fonder och rekommenderar att sparare väger risk, fondinriktning och avgifter mot varandra.
Värdepapper på ett ISK omfattas inte av insättningsgarantin. Investerarskydd eller regler om separerade kundmedel kan vara aktuella beroende på institut och tillgångsslag.
Från och med 1 januari 2026 är den skattefria grundnivån för sammanlagt sparande i ISK, kapitalförsäkring och PEPP-produkt 300 000 kronor. För inkomståret 2026 är schablonintäkten 3,55 procent av kapitalunderlaget före avdraget för grundnivån. Skatten på den del av kapitalunderlaget som överstiger grundnivån blir 1,065 procent, eftersom schablonintäkten beskattas med 30 procent.
Reglerna gäller kapitalunderlaget och inte bara saldot vid årets slut. Ett ISK med 3 miljoner kronor kan därför inte beskrivas med en enda generell skattesiffra. Se Skatteverkets information om ISK för beräkningen.
Automatisera sparandet med en överföring efter lönen och anpassa beloppet efter budgeten. Följande räkneövning visar hur tid, månadssparande och avkastning samverkar:
| Månadssparande | Tid | Värde |
|---|---|---|
| 5 000 kr | 15 år | cirka 1 584 811 kr |
| 5 000 kr | 20 år | cirka 2 604 633 kr |
| 5 000 kr | 23 år | cirka 3 410 970 kr |
| 10 000 kr | 15 år | cirka 3 169 623 kr |
Beräkningen bygger på månadsvisa insättningar och 7 procents nominell årsavkastning med månadsvis ränta. Den tar inte hänsyn till skatt, avgifter, inflation eller varierande avkastning och är därför ingen prognos eller garanti.
Någon aktuell individfördelning för 1 miljon kronor finns inte i underlaget. Samma begränsning gäller 2, 4, 5, 10 och 20 miljoner kronor. SCB:s statistik redovisar aggregat för hushållens tillgångar, inte antal personer över specifika nivåer.
RikaTillsammans uppger att cirka 3 procent av svenska hushåll har över 5 miljoner kronor i likvida tillgångar. Det är inte samma sak som 5 miljoner på ett bankkonto och kan inte översättas direkt till antal svenskar.
Det finns ingen aktuell individfördelning för minst 3 miljoner kronor på ISK. Ett ISK kan innehålla flera typer av värdepapper, och uppgiften om cirka 5 procent gäller i stället hushållens likvida tillgångar.
I räkneexemplet blir värdet cirka 3,41 miljoner efter 23 år med 5 000 kronor i månaden. Med 10 000 kronor per månad blir värdet cirka 3,17 miljoner efter 15 år. Utfallet påverkas av avgifter, skatt och faktisk marknadsutveckling.
Det beror på när pengarna ska användas och hur stora värdefall du kan acceptera. En kombination av likvid buffert och långsiktigt, spritt sparande kan vara mer relevant än att placera hela beloppet i en enda tillgång. Jämför fondavgifter och risk innan du väljer.
