Tuesday 13 October 2026
Dagens namn: Berit, Birgit
Amorteringskravet avgör hur mycket du minst ska betala av på bolånet varje år. Bolånetaket avgör i stället hur stor del av bostadens värde som får finansieras med bolån. Tillsammans påverkar reglerna både hur mycket eget kapital du behöver vid köpet och hur stor den löpande månadsutgiften blir.
Från och med den 1 april 2026 regleras bolånetak och amorteringskrav i lagen om begränsning av bostadskrediter. Det tidigare skärpta amorteringskravet för nya lån över 4,5 gånger bruttoårsinkomsten är borttaget.
Belåningsgraden är det totala kreditbeloppet i förhållande till bostadens marknadsvärde. Det är den nivån som i första hand avgör det lagstadgade amorteringskravet.
| Belåningsgrad | Minsta amortering per år | Beräkning |
|---|---|---|
| Över 70 procent | 2 procent av högsta kreditbeloppet | Högsta kreditbelopp × 0,02 |
| Över 50 till och med 70 procent | 1 procent av högsta kreditbeloppet | Högsta kreditbelopp × 0,01 |
| Högst 50 procent | Inget lagstadgat krav | Banken kan ändå kräva amortering enligt avtalet |
Beräkningen utgår från det högsta kreditbeloppet, inte från en godtycklig månadsbetalning. Om belåningsgraden ligger över 70 procent amorterar du alltså minst två procent av det högsta kreditbeloppet per år. Ligger den över 50 men högst 70 procent är miniminivån en procent.
För att räkna på amortering behöver du tre uppgifter: bolånets högsta kreditbelopp, bostadens marknadsvärde och belåningsgraden. Räkna först så här:
Exempel 1: Ett bolån på 3 000 000 kronor med en belåningsgrad över 70 procent ger minst 60 000 kronor i amortering per år. Det motsvarar 5 000 kronor per månad.
Exempel 2: Ett bolån på 2 700 000 kronor och en belåningsgrad mellan 50 och 70 procent ger minst 27 000 kronor per år, eller 2 250 kronor per månad.
Exempel 3: Om lånet är 2 550 000 kronor och bostaden är värd 3 000 000 kronor blir belåningsgraden 85 procent. Minimikravet blir då 51 000 kronor per år, vilket motsvarar 4 250 kronor per månad.
En sådan kalkyl visar lagens miniminivå. Banken kan ha andra villkor i kreditavtalet. Du kan också välja att amortera mer, men det är klokt att först räkna in amorteringen i hushållets vanliga månadsbudget tillsammans med ränta, avgift och övriga skulder.
Vid köp av bostad får belåningsgraden vara högst 90 procent av bostadens marknadsvärde. Bolånetaket är alltså den högsta tillåtna belåningsgraden, medan belåningsgrad beskriver hur stor andel du faktiskt lånar.
Vid ett bostadsköp krävs normalt minst 10 procent i egen insats. För en bostad värd 3 000 000 kronor motsvarar det 300 000 kronor. Resten kan finansieras med bolån, förutsatt att banken godkänner din ekonomi.
Den egna insatsen är därför den första ekonomiska tröskeln vid ett bostadsköp. En större insats ger samtidigt ett lägre lånebelopp och kan placera dig i en lägre amorteringsnivå.
Nej, ett nytt bolån på mer än 4,5 gånger bruttoårsinkomsten utlöser inte längre något lagstadgat extra amorteringskrav. Det tidigare tillägget på ytterligare en procent togs bort den 1 april 2026.
Det finns inte heller något lagstadgat maxantal gånger årsinkomsten som alla banker måste följa. Banken avgör låneutrymmet genom en individuell kreditprövning. Inkomst, utgifter, andra skulder och bostadens förutsättningar kan därför påverka hur mycket du får låna, även om den extra amorteringsprocenten är borta.
Skuldkvoten var tidigare bolånets storlek i förhållande till bruttoårsinkomsten. Gränsen 4,5 gånger årsinkomsten hör ihop med de äldre amorteringsreglerna och ska inte användas som en aktuell automatisk beräkning för nya lån.
Reglerna ser annorlunda ut när du vill utöka ett befintligt bolån, exempelvis för en renovering. Ett sådant tilläggslån får ha en belåningsgrad på högst 80 procent av bostadens marknadsvärde. Det är alltså inte samma gräns på 90 procent som vid ett nytt bostadsköp.
Bostaden får normalt omvärderas högst vart femte år för att ändra amorteringstakt eller utöka låneutrymmet. Banken ska på begäran informera dig om vilka uppgifter som ligger till grund för beräkningen av belåningsgrad och amorteringskrav.
För äldre bostadskrediter finns övergångsregler. Amorteringskravet enligt 2026 års lag gäller inte vissa lån som lämnats före olika datum, beroende på kreditgivare och låneform. Har du ett befintligt bolån som tidigare omfattades av det skärpta amorteringskravet upphör den extra amorteringen inte automatiskt. Du behöver komma överens med banken om ändrade amorteringsvillkor.
Kreditgivaren kan vid särskilda skäl medge ett tidsbegränsat undantag från amortering under bostadskreditens löptid. För en nyproducerad bostad kan banken dessutom medge amorteringsfrihet i högst fem år från tillträdet, om låntagaren är den första köparen.
Ett vanligt blancolån eller privatlån omfattas inte av den nya lagens definition av bostadskredit. Det har därför inte lagens amorteringsnivåer på en eller två procent. Återbetalningen styrs i stället av låneavtalet, som kan kräva betalning av både ränta och kapital varje månad.
Ett privatlån kan vara en separat bankprodukt, men det är inte ett undantag från bolånetaket. En extra skuld påverkar hushållets ekonomi och ingår i bankens individuella kreditprövning.
Börja med att räkna på ett bostadspris och ett lånebelopp som fungerar tillsammans med hushållets inkomster och övriga skulder. Lägg in minimiamorteringen som en fast post i månadsbudgeten och pröva hur ekonomin klarar en högre räntekostnad utan att förlita dig på en viss aktuell ränta.
En buffert bör också vägas mot extra amortering. Extra amortering minskar skulden och den framtida räntekostnaden, medan ett sparande kan behövas för oförutsedda utgifter eller andra mål. Det finns därför ingen generell nivå som passar alla hushåll.
Räntan är en separat kostnad från amorteringen. Riksbanken beskriver hur styrräntan och bolåneräntorna påverkar hushållens räntekostnader, särskilt när bindningstiden är kort. För historiska jämförelser finns Riksbankens databas över räntor och valutakurser. Under ränteförsvaret av kronan 1992 höjdes räntan till 500 procent och bankernas bolåneräntor steg då till cirka 21–24 procent, enligt Riksbankens utbildningsmaterial. Historiska nivåer är kontext, inte en prognos för dagens ränta.
Över 70 procents belåningsgrad är lagens miniminivå 2 procent av det högsta kreditbeloppet per år. Över 50 men högst 70 procent är nivån 1 procent. Vid högst 50 procent finns inget lagstadgat amorteringskrav, men banken kan kräva amortering enligt kreditavtalet.
Räkna ut belåningsgraden genom att dela det totala lånet med bostadens marknadsvärde. Multiplicera sedan högsta kreditbeloppet med 0,02 eller 0,01 beroende på vilken gräns belåningsgraden passerar. Dela årsbeloppet med tolv för en månadsberäkning.
Nej. Det finns inget lagstadgat maxantal gånger årsinkomsten som du får låna. Banken gör en individuell kreditprövning. Gränsen 4,5 gånger bruttoårsinkomsten ger inte längre ett automatiskt extra amorteringskrav för nya lån.
Bolånetaket begränsar lånets storlek i förhållande till bostadens värde. Amorteringskravet bestämmer hur snabbt en del av bolånet minst ska betalas tillbaka. Bolånetaket påverkar främst den egna insatsen vid köpet, medan amorteringskravet påverkar månadsbudgeten.
Ja. Lagen har inget amorteringskrav vid högst 50 procents belåningsgrad, men banken kan ställa egna krav enligt kreditavtalet.
Nej. För befintliga bolån som tidigare omfattades av det skärpta amorteringskravet upphör den extra amorteringen inte automatiskt. Ändrade villkor behöver avtalas med banken.
