

Det bästa sättet att sälja barnkläder beror på vad du säljer och hur ofta du gör det. Enstaka plagg som familjen själv har ägt kan säljas som privata tillgångar. Om du däremot regelbundet köper in kläder för att sälja dem vidare kan försäljningen i stället räknas som näringsverksamhet.
Börja därför med att bestämma om du vill rensa garderoben, sälja ett större eget lager eller bygga en återkommande verksamhet. Det påverkar både administration, skatt, konsumentskydd och valet av försäljningskanal.
Beskriv skicket utan att överdriva. En korrekt annons minskar risken för missförstånd, tvister och returer. Fotografera plagget i bra ljus och visa både fram- och baksida samt detaljer som påverkar köparens bedömning.
Du kan sälja barnkläder på nätet via digitala marknadsplatser eller möta köparen lokalt. Blocket har en särskild kategori för barnkläder och skor, medan Tradera har en kategori för second hand-barnkläder. Facebook Marketplace kan också användas av både privatpersoner och företag.
En lokal försäljning kan passa när du vill sälja flera plagg samtidigt och slippa packa och skicka. Digitala marknadsplatser ger möjlighet att nå köpare utanför närområdet, men kräver mer arbete med bilder, meddelanden, betalning och frakt.
| Upplägg | Passar när | Tänk på |
|---|---|---|
| Styckvis online | Plagget har ett tydligt värde eller särskilt varumärke | Varje annons kräver bilder, beskrivning och hantering |
| Storlekspaket | Du har många plagg i samma storlek | Beskriv exakt vilka plagg och storlekar paketet innehåller |
| Lokal försäljning | Du vill förenkla överlämning och slippa frakt | Bestäm plats och betalningssätt i förväg |
| Marknadsplats på nätet | Du vill nå köpare på annan ort | Räkna på emballage, frakt och eventuell plattformsavgift |
Testa gärna mer än en kanal, men publicera inte samma vara så att den riskerar att säljas till två personer. Ta bort eller uppdatera annonser när plagget är sålt. Blockets annonseringsregler och Traderas kategori för barnkläder är bra utgångspunkter när du väljer kanal.
Rubriken ska snabbt tala om vad köparen får: plaggtyp, storlek och gärna varumärke när det är relevant. I beskrivningen bör du ange om kläderna är oanvända, sparsamt använda eller tydligt använda. Skriv också om det finns fläckar, lagningar, namnlappar eller andra avvikelser.
Undvik formuleringar som ger intryck av att plagget är i bättre skick än det faktiskt är. Fullständig information gör det enklare för köparen att fatta beslut och minskar risken för efterföljande diskussioner.
Någon generell prisnivå gäller för alla barnkläder. Jämför därför liknande annonser innan du sätter priset och väg in storlek, märke, säsong och skick. Ett plagg i mycket gott skick kan bedömas annorlunda än ett plagg med tydligt slitage, även om de har samma ursprungliga inköpspris.
Räkna på hela affären, inte bara försäljningspriset. Frakt, emballage, eventuella plattformsavgifter, betalningskostnader och tiden du lägger på fotografering och kundkontakt påverkar vad försäljningen faktiskt ger. Dokumentera också inköp, försäljning och kostnader. Då ser du vilka typer av plagg och paket som är värda att hantera.
Storlekspaket kan minska antalet annonser och förenkla packningen. Styckvis försäljning kan vara mer rimlig när ett plagg har ett särskilt värde. Jämför utfallet över tid i stället för att utgå från att varje såld vara automatiskt innebär vinst.
Försäljning av barnkläder som du haft för personligt bruk beskattas först när den sammanlagda vinsten under inkomståret överstiger 50 000 kronor. Det är bara den del av vinsten som ligger över 50 000 kronor som beskattas som kapital, enligt Skatteverkets regler om personliga tillgångar.
Vinsten räknas per tillgång som försäljningspriset minus inköpspriset. Om inköpspriset saknas får det uppskattas till 25 procent av försäljningspriset. Spara därför underlag när det går och notera hur du har räknat.
Reglerna för privata tillgångar är inte ett frikort för återkommande vidareförsäljning. Den som regelbundet köper in barnkläder för att sälja dem vidare ska normalt redovisa inkomsten som näringsverksamhet. Skatteverket beskriver näringsverksamhet som något som bedrivs varaktigt, självständigt och i vinstsyfte. Läs mer om försäljning på loppmarknader och av begagnade saker samt inkomst av näringsverksamhet.
En försäljning som inte uppfyller förutsättningarna för näringsverksamhet kan i vissa fall vara hobbyverksamhet. Överskott från hobby beskattas som inkomst av tjänst och redovisas på blankett T2. Underlagen ska sparas i sju år efter inkomståret. Skatteverket anger också att momsregistrering kan bli aktuell om försäljningen i hobbyverksamheten överstiger 120 000 kronor under inkomståret. Se Skatteverkets information om hobbyverksamhet.
Vinstmarginalbeskattning, VMB, kan i vissa fall användas vid försäljning av begagnade varor. Då beräknas momsen på skillnaden mellan försäljningspriset och inköpspriset. Metoden förutsätter normalt att varan köpts från någon som inte haft rätt att dra av ingående moms. VMB får inte användas om säljaren har debiterat moms på fakturan.
Vid normal VMB och momssatsen 25 procent motsvarar momsen 20 procent av vinstmarginalen. Om försäljningen sker med förlust uppstår ingen vinstmarginal, och förlusten får inte kvittas mot vinsten på en annan vara. VMB är alltså inte automatiskt tillämplig på alla begagnade barnkläder. Läs Skatteverkets regler om VMB innan du använder metoden.
Polismyndighetens registreringskrav för handel med begagnade varor gäller bara de varukategorier som anges i reglerna. Kläder omfattas inte av listan. Enstaka försäljning via annonser, torg eller loppmarknad räknas normalt inte som yrkesmässig handel, om mängden varor inte är mycket stor. Återkommande eller säsongsbetonad försäljning och försäljning från ett fast försäljningsställe kan däremot bedömas som yrkesmässig handel. Se Polismyndighetens information om handel med begagnade varor.
När ett företag säljer begagnade barnkläder till en konsument gäller konsumentköplagen. Kunden har tre års reklamationsrätt och ska reklamera inom två månader från att felet upptäcktes. Vid distansköp från företag, exempelvis via internet, gäller som grundregel 14 dagars ångerrätt även för begagnade varor.
Vid försäljning från privatperson gäller inte konsumentköplagen. Då är det i första hand det parterna kommit överens om som gäller och i andra hand köplagen. Öppet köp och bytesrätt är frivilligt för företag och second hand-butiker, om ingen annan lagregel gäller. Läs mer hos Konsumentverket om att handla begagnat.
Företag som säljer på distans ska lämna information till konsumenten innan avtalet ingås. Från fredag 19 juni 2026 finns dessutom krav på en särskild ångerfunktion på webbplatser och i appar när avtalet har ingåtts där. Information om ångerrätten finns hos Konsumentverket för företag.
Det beror på sortimentet. Sälj plagg med tydligt värde styckvis och samla enklare plagg i storlekspaket. Välj lokal försäljning när du vill förenkla överlämningen och en digital marknadsplats när du vill nå köpare på annan ort.
Ja. Marknadsplatser som Blocket, Tradera och Facebook Marketplace används av både privatpersoner och företag. Kontrollera vilken typ av säljare som står bakom annonsen när du köper, eftersom konsumentens rättigheter skiljer sig åt.
Om det gäller kläder du haft för personligt bruk beskattas den sammanlagda vinsten först när den överstiger 50 000 kronor under inkomståret. Endast delen över gränsen beskattas som kapital. Regelbunden inköps- och vidareförsäljning bedöms enligt andra regler.
Kläder omfattas inte av de varukategorier som enligt Polismyndighetens regler kräver registrering för yrkesmässig handel med begagnade varor. Återkommande försäljning kan ändå vara näringsverksamhet och medföra andra krav.
Vid distansköp från ett företag gäller som grundregel 14 dagars ångerrätt även när barnkläderna är begagnade. Vid köp från en privatperson gäller i stället parternas överenskommelse och köplagen i andra hand.
