

Det finns ingen allmänt accepterad svensk riktlinje för hur mycket pengar en person bör ha sparat exakt vid 30 års ålder. Inkomst, boende, skulder, familjesituation och mål avgör vad som är rimligt. Den som hyr en lägenhet utan lån har andra behov än den som äger ett hus, har barn eller nyligen tagit ett bolån.
Räkna därför fram ett eget sparmål i fyra delar: buffert, planerade utgifter, långsiktigt sparande och pension. Börja med att skriva ned dina nödvändiga månadsutgifter och kända ekonomiska mål. Lägg sedan till kostnader som kan uppstå i din situation, till exempel en husreparation, bilproblem eller inkomstbortfall. Dra av det du redan har sparat för respektive mål och bestäm vad som ska prioriteras först.
En enkel modell är: sparmål = buffert för dina risker + planerade utgifter + långsiktigt mål – redan avsatta pengar. Kontrollera därefter om månadssparandet ryms efter boende, mat, skuldbetalningar och andra nödvändiga kostnader. På så sätt får du ett belopp att arbeta mot i stället för att jämföra dig med ett godtyckligt facit.
Det saknas aktuell, representativ statistik över normalt totalt sparande i kronor specifikt för 30-åringar i Sverige. Finansinspektionen har dessutom konstaterat att det saknas tillräckliga data för att fastställa hur många hushåll som har en svag finansiell ställning eller små eller inga buffertar.
Uppgifter om en viss sparform kan ändå ge ett begränsat jämförelsemått. Nordea redovisar ett genomsnittligt månadssparande på 1 252 kronor i värdepappersfonder bland kunder i åldern 30–34 år. Statistiken omfattar inte alla sparformer eller hela befolkningen.
Finansinspektionens rapport Svenskarnas sparande från 24 mars 2025 visar att nästan 60 procent hade mindre än 10 000 kronor i fonder. Fyra av fem saknade aktier eller hade mindre än 10 000 kronor i aktier. Uppgifterna visar varför fond- och aktieinnehav inte kan användas som mått på en persons hela privatekonomi.
| Del av ekonomin | Vad den ska användas till | Vad du ska räkna på | Vanlig placering |
|---|---|---|---|
| Buffert | Oväntade utgifter och tillfälliga inkomstbortfall | Vilka kostnader riskerar du, hur snabbt måste pengarna vara tillgängliga och hur sårbar är inkomsten? | Sparkonto |
| Kortsiktigt sparande | Planerade utgifter, exempelvis flytt, bostadsköp eller föräldraledighet | Vad kostar målet, vilket datum behövs pengarna och hur hög prioritet har det? | Sparkonto |
| Långsiktigt sparande | Mål långt fram i tiden | Hur lång är tidshorisonten, hur mycket kan värdet svänga och vilket belopp behöver du nå? | Fonder eller andra investeringar |
| Pensionssparande | Komplettera pensionen när det behövs | Vilken allmän pension och tjänstepension väntar du dig, när vill du använda pengarna och vilket pensionsmål har du? | Exempelvis långsiktiga fonder |
Börja med en budget. Skriv ned inkomster och alla utgifter, både fasta kostnader som boende, lån och försäkringar och rörliga kostnader som mat, shopping och nöjen. Se också över abonnemang, medlemskap och försäkringar. När du vet vad ekonomin faktiskt kostar blir det lättare att avgöra hur mycket som kan sparas varje månad.
Bedöm därefter sparandet i denna ordning:
Konsumentverket rekommenderar att man i första hand börjar spara till en buffert och därefter överväger andra sparformer. Finansinspektionen rekommenderar att bufferten placeras på ett sparkonto med insättningsgaranti, fria uttag och så hög ränta som möjligt.
Ett sparkonto passar pengar som kan behövas snart eftersom sparformen innebär låg risk jämfört med investeringar. Kontrollera att kontot omfattas av insättningsgaranti. Pengar för mål långt fram i tiden kan därefter placeras i investeringar som passar din riskvilja och tidshorisont.
Sprid investeringarna och läs villkoren innan du väljer fond eller annan produkt. Avgifter påverkar långsiktigt sparande. Pensionsmyndigheten nämner globala aktieindexfonder med fondavgift på högst 0,2 procent som ett möjligt alternativ för långsiktigt pensionssparande.
Månadssparandet ska rymmas efter boende, mat, skuldbetalningar och andra nödvändiga kostnader. Har du högränteskulder är det ofta mer angeläget att minska dem än att öka investeringarna. Dela sedan den summa du kan avsätta mellan buffert, mål och långsiktigt sparande enligt tidshorisont och prioritet.
För pensionssparande anger Handelsbanken en tumregel på 2,5 procent av lönen efter skatt från 30 års ålder. Enligt samma tumregel fördubblas det månatliga sparbehovet för varje tio år man väntar efter 30. Pensionsmyndigheten använder cirka 800 kronor per månad i 30 år som ett räkneexempel för eget pensionssparande. Kontrollera din allmänna pension och tjänstepension innan du bestämmer hur mycket du behöver spara själv.
Gå igenom krediter, kreditkort och lån och fokusera på höga räntor. Har du flera skulder kan snöbollsmetoden göra planen enkel: betala minst på alla skulder, lägg extra pengar på den minsta och flytta sedan det frigjorda beloppet till nästa.
När ekonomin har en fungerande buffert och skulderna är under kontroll kan långsiktiga investeringar få större utrymme. Anpassa risknivån efter när pengarna ska användas. Ett bostadssparande med nära tidpunkt behöver hanteras annorlunda än pengar som är avsedda för pension långt fram.
Se över den allmänna pensionen och tjänstepensionen. Har du familj, bolån eller risk för inkomstbortfall bör du också kontrollera hemförsäkring, sjuk- och olycksfallsskydd, livförsäkring och eventuell inkomstförsäkring.
Trettioårsåldern kan innebära bostadsköp, barn, föräldraledighet, karriärbyte eller vidareutbildning. Gör en separat plan för varje större händelse i stället för att blanda alla mål i ett enda konto. Ett gemensamt hushåll behöver dessutom en budget för gemensamma kostnader och en tydlig fördelning av det ekonomiska ansvaret.
Vid familjebildning kan du behöva planera för förändrad inkomst och se över försäkringar och förmånstagare. Vid bostadsköp behöver sparandet till kontantinsats vägas mot kommande boendekostnader. Om du sparar till barn är det viktigt att skilja det målet från din egen buffert och pension.
Det går inte att kalla ett visst belopp normalt för alla 30-åringar. Aktuell, representativ statistik över totalt sparande i kronor för exakt den åldersgruppen saknas. Bedöm i stället om du har en buffert för dina risker, en plan för skulderna och sparande som följer dina mål.
Prioritera budget, högränteskulder och buffert. Därefter kan du fördela sparandet mellan kortsiktiga mål, långsiktiga investeringar och pension. Automatiska överföringar gör det lättare att hålla planen även när sparbeloppet är litet.
Bygg först en buffert för de utgifter som kan uppstå i din situation. Sparkonto passar pengar som behöver vara tillgängliga, medan investeringar kan passa pengar med längre tidshorisont och medför risk. Konsumentverket rekommenderar buffert före andra sparformer.
Handelsbankens tumregel är 2,5 procent av nettolönen från 30 års ålder. Pensionsmyndigheten använder cirka 800 kronor i månaden i 30 år som ett räkneexempel. Kontrollera först din allmänna pension och tjänstepension.
Buffertens storlek beror på vilka oväntade utgifter du kan behöva hantera. Husägare kan behöva mer än den som bor i lägenhet. Placera bufferten på ett sparkonto med insättningsgaranti och fria uttag.
Källor: Finansinspektionen, Stabiliteten i det finansiella systemet 2025:2, Finansinspektionen, Svenskarnas sparande, Nordea, Handelsbanken, Pensionsmyndigheten, Konsumentverket och Finansinspektionen om buffert.
