

Gamla svenska sedlar kan vara värda mer än valören som står tryckt på dem, men ålder räcker inte för att avgöra samlarvärdet. Sällsynthet, skick, historisk betydelse, signaturer, serienummer och tryckfel spelar också in. En sliten sedel kan därför vara mindre intressant än en yngre sedel med ovanligt serienummer eller ett dokumenterat tryckfel.
Det första steget är att skilja mellan sedelns nominella värde och dess samlarvärde. En ogiltig svensk sedel kan inte längre användas i butik eller lösas in på bank, men Riksbanken kan lösa in alla svenska ogiltiga sedlar, oavsett hur gamla de är. En sedel som är intressant för samlare kan samtidigt vara värd betydligt mer än inlösenbeloppet.
Följande intervall kommer från en värderingsguide och gäller sedlar i bra skick. De ska ses som ungefärliga exempel, inte som ett automatiskt pris för varje sedel med samma valör och årtal.
| Sedel | Ungefärligt intervall i bra skick | Vad som särskilt bör kontrolleras |
|---|---|---|
| 10 000 kronor från 1958 | 20 000–50 000 kronor | Skick, äkthet, serie och serienummer |
| 5 kronor från 1956–1963 | 500–2 000 kronor | Årtal, skick och eventuella varianter |
| 100 kronor från 1960–1963 | 500–1 500 kronor | Skick och identifierande detaljer |
| 10 kronor från 1968 | 300–800 kronor | Veck, fläckar och färg |
| 5 kronor från 1981 | 100–500 kronor | Tryckfel och skick |
Samma guide anger att en 5-kronorssedel från 1981 med tryckfel kan vara värd upp till 1 000 kronor. Det betyder inte att varje 1981-sedel är värd det beloppet. Tryckfelet måste vara äkta och sedeln måste bedömas i sitt sammanhang.
För 500-kronorssedlar och andra valörer går det inte att sätta ett enda rätt pris utan uppgifter om utgåva, årtal och skick. Börja därför med att identifiera sedeln i stället för att utgå från valören. Ett köparerbjudande är dessutom inte samma sak som ett allmänt marknadsvärde: en kommersiell köpare anger exempelvis inköp av vissa ogiltiga svenska sedlar till 50 procent av nominellt värde.
En första värdering kan du göra själv genom att samla in rätt information och dokumentera sedeln varsamt. Skriv ner:
Fotografera fram- och baksidan i god belysning. Ta även närbilder på serienummer, signaturer, säkerhetsdetaljer, revor och andra avvikelser. Bilderna gör det enklare att jämföra med kataloguppgifter, auktionsobjekt och att skicka ett underlag till en värderare.
Granska papperets struktur och färger. Veck, fläckar, missfärgningar, revor, blekta färger, slitage och tidigare reparationer påverkar bevarandegraden. En sedel som ser oanvänd ut bedöms inte automatiskt som perfekt; även mindre märken eller skador kan få betydelse för samlaren.
Rengör, tejpa eller räta inte ut sedeln. Försök inte heller restaurera den själv. En åtgärd som gör sedeln mer presentabel kan samtidigt förstöra information om originalskicket och minska samlarintresset. Lägg den plant och hantera den så lite som möjligt medan du undersöker den.
Riksbankens nuvarande sedelserie består av 20-, 50-, 100-, 200-, 500- och 1 000-kronorssedlar. De nya 20-, 50-, 200- och 1 000-kronorssedlarna började lämnas ut i oktober 2015. Nya 100- och 500-kronorssedlar började lämnas ut i oktober 2016.
De äldre 20-, 50- och 1 000-kronorssedlarna blev ogiltiga efter den 30 juni 2016. De äldre 100- och 500-kronorssedlarna blev ogiltiga efter den 30 juni 2017. Riksbankens äldre listor omfattar även bland annat 1-, 5-, 10- och 10 000-kronorssedlar som blev ogiltiga före 2016.
Sveriges sedelhistoria går längre tillbaka. Stockholms Banco gav ut Sveriges första riktiga sedlar 1661, de så kallade kreditivsedlarna. De brukar beskrivas som Europas första sedlar. Ett sådant historiskt sammanhang kan göra en sedel särskilt intressant, men det är alltid det konkreta exemplaret och dess äkthet som måste bedömas.
Prioritera ovanliga kombinationer av valör, årtal, serie och skick. Sällsynta utgåvor, speciella serienummer, signaturer och dokumenterade tryckfel kan göra en sedel mer eftertraktad. Historisk betydelse och efterfrågan bland samlare påverkar också priset.
Var försiktig med att dra slutsatser från en enda bild eller en rubrik om en dyr sedel. De exakta priserna för flera äldre 1890-talssedlar, däribland sedlar som brukar beskrivas som ”Moder Svea” eller ”Sittande Svea”, behöver kopplas till ett identifierat och äkthetsbedömt exemplar. Jämför därför med verkliga försäljningar av liknande sedlar och inte bara med utannonserade priser.
Säkerhetsdetaljer varierar mellan sedelserier. Riksbankens dokumentation för den nuvarande serien beskriver bland annat vattenmärke, koppartryck, säkerhetstråd, mikro- och minitext samt UV-bilder. Säkerhetsband finns på nuvarande 100-, 200-, 500- och 1 000-kronorssedlar; banden är blå, gröna, röda respektive lila.
Använd inte en modern kontrollista som om den gällde alla gamla svenska sedlar. Riksbanken rekommenderar att äktheten kontrolleras genom flera säkerhetsdetaljer i kombination, inte genom en enda detalj. Vid osäkerhet bör sedeln inte säljas eller användas som betalning innan den har undersökts.
En falsk sedel får inte användas som betalning. Upptäcker du en sådan ska du inte ta emot den och den bör polisanmälas.
Om sedeln inte har något särskilt samlarvärde kan Riksbankens inlösen vara ett alternativ. Riksbanken hanterar inlösen av svenska ogiltiga sedlar, även mycket gamla exemplar. Inlösenavgiften är för närvarande 200 kronor per ansökan. För sedlar som skickas in från och med den 1 september 2026 höjs avgiften till 300 kronor per ansökan.
Inlösenbeloppet är sedelns nominella värde. Det ska därför jämföras med samlarpriset hos en handlare eller på auktion. En sedel som är sällsynt, ovanligt välbevarad eller har ett intressant tryckfel bör värderas innan du skickar in den till Riksbanken.
Se Riksbankens information om att lösa in ogiltiga sedlar för aktuell ansökan och praktiska villkor.
Auktionshus passar bäst när sedeln är sällsynt eller när du vill nå flera samlare. En auktion kan vara särskilt relevant om du har ett välbevarat exemplar, en ovanlig serie eller ett dokumenterat tryckfel. En specialiserad mynthandlare kan vara enklare för vanligare sedlar eller när du prioriterar en snabbare affär.
Dokumentera sedeln med tydliga bilder och beskriv skicket sakligt. Fråga vad erbjudandet avser: nominellt inlösenbelopp, ett inköpspris eller ett uppskattat auktionsvärde. Kaplans Auktioner har bland annat sålt blandade partier med svenska sedlar, däribland 1 krona från 1914 samt 5- och 10-kronorssedlar från 1946–1968. Ett sådant auktionsobjekt visar att äldre sedlar omsätts på marknaden, men ger inte ett automatiskt pris för din sedel.
Förvara sedlarna mörkt, torrt och skyddade från direkt solljus. Använd material som är avsett för arkivering och lägg sedeln i en hållare eller ett album där den inte behöver böjas. Undvik tejp, självhäftande material och lösa förvaringslösningar som kan skava eller lämna märken.
Skapa ett digitalt register med bilder, valör, årtal, serie, serienummer och noterade skador. Spara också kvitton eller annan dokumentation som hör till samlingen. Det gör det enklare att följa sedlarnas skick och lämna ett komplett underlag till en värderare eller ett auktionshus.
Ja, vissa gamla sedlar är värda mer än den tryckta valören. Sällsynthet, skick, historisk betydelse, serienummer, signaturer och tryckfel är centrala faktorer. Andra sedlar har främst sitt nominella värde genom Riksbankens inlösen.
Bland exemplen i värderingsguiden finns en 10 000-kronorssedel från 1958, som i bra skick anges till ungefär 20 000–50 000 kronor. Även vissa 5-, 10- och 100-kronorssedlar kan ha samlarvärde. Det avgörande är inte bara valören utan den exakta utgåvan och skicket.
En 5-kronorssedel från 1956–1963 anges i guiden till cirka 500–2 000 kronor i bra skick. En 5-kronorssedel från 1981 anges till 100–500 kronor, medan ett äkta tryckfel på en sådan sedel kan höja det angivna värdet till upp till 1 000 kronor.
Det går inte att bedöma en 500-kronorssedel utifrån valören ensam. Identifiera årtal, serie, serienummer och skick och jämför därefter med faktiska försäljningar. Om sedeln är ogiltig kan den också skickas till Riksbanken för inlösen av nominellt värde.
Välj auktion för sällsynta eller potentiellt dyra exemplar och en specialiserad mynthandlare för en enklare direktförsäljning. Skicka bilder på fram- och baksida samt uppgifter om valör, årtal, serie, serienummer och skick innan du accepterar ett erbjudande.
Riksbanken kan lösa in alla svenska ogiltiga sedlar, oavsett hur gamla de är. Sedlarna kan inte längre användas som betalningsmedel eller lösas in på bank. Inlösenavgiften är för närvarande 200 kronor per ansökan och blir 300 kronor för sedlar som skickas in från och med den 1 september 2026.
Kaplans Auktioner har dokumenterade försäljningar av blandade svenska sedelpartier. För information om eventuella värderingsintyg, priser och villkor behöver du kontakta Kaplans direkt. Ha tydliga bilder och så många identifierande uppgifter som möjligt till hands.
