Wednesday 14 October 2026
Dagens namn: Stellan
Sharpekvot är ett mått på en fonds eller investerings riskjusterade avkastning. Kvoten visar hur stor avkastning du har fått i förhållande till den risk du tagit, efter att den riskfria räntan räknats bort. Måttet utvecklades av William Sharpe.
Avkastning minus riskfri ränta kallas riskpremie eller överavkastning. Denna överavkastning divideras med investeringens standardavvikelse, som används som mått på investeringens totala risk eller volatilitet. En högre Sharpekvot innebär historiskt högre avkastning i förhållande till risken.
Sharpekvoten anges som ett kvottal utan procenttecken, till exempel 0,8 eller 1,2. Den kan användas för fonder, enskilda investeringar och portföljer, men jämförelsen blir mest meningsfull mellan alternativ med liknande placeringsinriktning.
Det förekommer att sökningen sharpkvot används, men den korrekta stavningen är Sharpekvot. Se Fondbolagens förenings förklaring av Sharpekvot.
Formeln för Sharpekvot är:
(avkastning − riskfri ränta) / standardavvikelse
De tre delarna måste avse samma tidsperiod och samma frekvens. En årlig avkastning ska jämföras med en årlig riskfri ränta och en årlig standardavvikelse. Använder du månadsavkastningar ska även den riskfria räntan uttryckas månadsvis. Annars blir kvoten missvisande.
| Del i formeln | Vad den betyder |
|---|---|
| Avkastning | Investeringens värdeutveckling under den valda perioden. |
| Riskfri ränta | Avkastningen från den referens som används som riskfri placering under samma period. |
| Standardavvikelse | Hur mycket avkastningen varierar, alltså investeringens volatilitet. |
Om en fond har högre avkastning men också betydligt större variation kan den därför få lägre Sharpekvot än en fond med något lägre avkastning. Måttet fokuserar på avkastning per riskenhet, inte på den totala avkastningen ensam.
Fondbolagens förening använder ett exempel där två fonder båda har 10 procents avkastning och den riskfria räntan är 2 procent. Den första fondens standardavvikelse är 10 procent:
(10 − 2) / 10 = 0,8
Den andra fonden har samma avkastning och riskfria ränta, men en standardavvikelse på 20 procent:
(10 − 2) / 20 = 0,4
Fonden med lägre volatilitet får alltså högre Sharpekvot, trots att fondernas avkastning är lika stor. Exemplet visar varför du behöver titta på riskjusterad avkastning när du jämför investeringar.
Det finns ingen universell gräns för vad som är en bra Sharpekvot. Morningstar betonar att nivån varierar mellan marknader och att kvoten främst bör jämföras mellan fonder på samma marknad eller med liknande inriktning.
Som tumregel anger Nordnet att en Sharpekvot på 0 eller lägre inte är bra, att 0,5 eller högre är positivt och att 1 anses mycket bra. Dessa nivåer är riktlinjer, inte regler. En kvot på 0,8 kan exempelvis vara intressant i en jämförelse mellan likartade fonder, men säger mindre om två investeringar som har helt olika risker, marknader eller beräkningsperioder.
| Sharpekvot | Övergripande tolkning |
|---|---|
| Negativ | Avkastningen understiger den valda riskfria räntan enligt beräkningsmetoden. |
| 0 | Investeringen har ungefär motsvarat den riskfria räntan efter beräkning. |
| 0,5 | Nordnet beskriver nivån som positiv, men jämförelsen beror på marknad och fondkategori. |
| 1 | Nordnet beskriver nivån som mycket bra; Morningstar saknar en generell gräns. |
Påståenden om att en kvot över 2 alltid skulle vara utmärkt bör därför undvikas. Det viktiga är att veta hur värdet har räknats fram och att jämföra med relevanta alternativ.
Den riskfria räntan är inte ett fast värde. Den beror på vilken referensränta och vilken tidsperiod som används. I Sverige representeras den ofta av räntan på en tremånaders statsskuldväxel. Riksbankens databas innehåller svenska statsskuldväxlar, bland annat med tre månaders löptid.
Riksbankens Swestr är en transaktionsbaserad referensränta för svenska kronor, men den är inte samma sak som räntan på en tremånaders statsskuldväxel. Inte heller är Riksgäldens statliga avkastningsränta automatiskt rätt ränta i en Sharpeberäkning, eftersom den bygger på en annan konstruktion och löptid.
Absolut avkastning är den avkastning fonden faktiskt har uppnått. Relativ eller aktiv avkastning är i stället skillnaden mellan fondens avkastning och jämförelseindexets avkastning. Sharpekvoten relaterar fondens absoluta avkastning till den riskfria räntan och standardavvikelsen.
Det betyder att en fond kan ha positiv absolut avkastning men ändå en svag eller negativ Sharpekvot, om avkastningen efter beräkningsmetoden inte överstiger den riskfria räntan tillräckligt i förhållande till risken.
Ett enkelt genomsnitt av månadsavkastningar är inte automatiskt en årsavkastning. Du måste antingen hålla hela beräkningen på månadsnivå eller annualisera avkastning, riskfri ränta och standardavvikelse konsekvent.
Morningstar beräknar Sharpekvot med historiska månadsavkastningar och visar ofta resultatet omräknat till årstakt. I deras fondmetod baseras en treårig kvot på de senaste 36 månaderna. Den månatliga kvoten annualiseras genom multiplikation med roten ur tolv. Tre år är därmed en metod som Morningstar använder för fondberäkningar, inte en regel som alltid gäller för alla privata portföljer.
Jämför i första hand fonder eller portföljer med liknande placeringsinriktning. Använd samma mätperiod, riskfria ränta, avkastningsfrekvens och annualiseringsmetod. Annars kan skillnaden i Sharpekvot bero på beräkningen snarare än på investeringarnas faktiska utveckling.
Kontrollera också vilken period som ligger bakom ett publicerat värde. En Sharpekvot är historisk och påverkas av den marknadsmiljö som rådde under perioden. Den garanterar inte framtida avkastning eller framtida risk.
Följ gärna upp kvoten tillsammans med:
Diversifiering, regelbunden rebalansering och låga onödiga kostnader kan vara praktiska delar i en långsiktig portfölj, men ingen av åtgärderna höjer automatiskt Sharpekvoten. Utvärdera i stället resultatet efter förändringen med samma metod som tidigare.
Sharpekvoten sammanfattar historisk avkastning och historisk variation i ett enda tal. Den berättar inte varför avkastningen uppstod och säger inte om riskerna ser likadana ut framöver. Två fonder kan också ha samma kvot men helt olika avkastning, volatilitet och innehav.
Resultatet påverkas dessutom av valet av riskfri ränta, tidsperiod och dataintervall. En kort period kan ge ett kraftigt utslag, medan en längre period kan dölja förändringar i fondens strategi. Därför bör Sharpekvoten vara ett beslutsunderlag bland flera, inte det enda måttet du använder vid ett investeringsbeslut.
En negativ Sharpekvot innebär att investeringens avkastning efter den valda beräkningsmetoden understiger den riskfria räntan. Det betyder inte att investeringen saknar värde i alla sammanhang, men resultatet har varit svagt i förhållande till den valda referensen och risken under mätperioden.
Nordnet beskriver 0,5 eller högre som positivt. Morningstar framhåller samtidigt att det inte finns någon universell gräns. Bedöm därför 0,5 genom att jämföra med liknande fonder, samma tidsperiod och samma beräkningsmetod.
Nordnet anger 1 som mycket bra. Det är en användbar tumregel, men inte ett allmänt betyg för alla investeringar. Marknad, fondkategori, mätperiod och vald riskfri ränta påverkar vad värdet betyder.
En tremånaders svensk statsskuldväxel används ofta som referens i Sverige. Se till att räntan avser samma tidsperiod och frekvens som investeringens avkastning. Swestr och Riksgäldens avkastningsränta är andra räntemått och ska inte blandas ihop med tremånadersväxeln utan att metoden motiveras.
Du kan göra det om mätperiod, riskfri ränta, avkastningsdata och beräkningsmetod är jämförbara. Jämförelsen blir ändå ofta mer användbar mellan fonder eller portföljer med liknande placeringsinriktning, eftersom olika marknader och riskprofiler kan ge helt olika förutsättningar.
Nej. Absolut avkastning är vad investeringen faktiskt har ökat eller minskat med. Sharpekvoten väger den absoluta avkastningen mot riskfri ränta och standardavvikelse och beskriver därför avkastningen i relation till risken.
