Wednesday 14 October 2026
Dagens namn: Stellan
Från den 1 april 2026 gäller det lagstadgade amorteringskravet som baseras på belåningsgrad. Det skärpta amorteringskravet är slopat. Samtidigt höjdes bolånetaket vid köp av en ny bostad till 90 procent. Hur mycket du ska amortera beror därför främst på belåningsgraden.
Reglerna finns i lag (2026:226) om begränsning av bostadskrediter. Lagen ersatte Finansinspektionens tidigare föreskrifter och allmänna råd om bolån.
Nivåerna i lagen är miniminivåer. Banken gör alltid en individuell kreditprövning och kan bedöma lånets storlek, amortering och övriga villkor utifrån din ekonomi.
Under 2025 gällde det tidigare bolånetaket på 85 procent. Hushåll med en skuldkvot över 4,5 kunde dessutom omfattas av ett extra amorteringskrav på 1 procentenhet. Den 1 april 2026 ersattes reglerna av den nya lagen.
| Regel | 2025 | Från 1 april 2026 |
|---|---|---|
| Bolånetak vid köp | 85 procent | Högst 90 procent |
| Amortering över 70 procents belåningsgrad | 2 procent per år | 2 procent per år |
| Amortering över 50 till och med 70 procents belåningsgrad | 1 procent per år | 1 procent per år |
| Extra krav vid skuldkvot över 4,5 | Ytterligare 1 procentenhet | Slopat |
| Högsta belåningsgrad för tilläggslån | Enligt tidigare ordning | 80 procent |
Belåningsgraden visar hur stort bolånet är i förhållande till bostadens marknadsvärde. Den styr den lagstadgade amorteringstakten:
Amorteringsprocenten beräknas på det högsta totala kreditbeloppet efter den senaste värderingen. Därför behöver beräkningen inte utgå från en aktuell uppskattning av bostadens värde.
På ett bolån på 3 000 000 kronor motsvarar 1 procentenhet 30 000 kronor per år, eller 2 500 kronor per månad. Det är den matematiska effekten på lånebeloppet; den faktiska månadsbetalningen påverkas även av ränta och avtalsvillkor.
Det skärpta amorteringskravet slopades den 1 april 2026. Hushåll som tidigare amorterade ytterligare 1 procentenhet eftersom bolånen översteg 4,5 gånger bruttoårsinkomsten kan därför få en lägre lagstadgad amortering, om övriga förhållanden är oförändrade.
Ett hushåll som tidigare amorterade 3 procent på grund av både över 70 procents belåningsgrad och en skuldkvot över 4,5 kan efter regeländringen omfattas av 2 procents lagstadgad amortering. Information om hur ändringen hanteras finns exempelvis hos SEB och Nordea.
Skuldkvoten kan beräknas genom att dividera hushållets totala bostadskrediter med bruttoårsinkomsten. Ett bolån på 2 500 000 kronor och en bruttoårsinkomst på 500 000 kronor ger:
2 500 000 / 500 000 = 5,0
Skuldkvoten är alltså 5,0. Från den 1 april 2026 utlöser en kvot över 4,5 ingen extra lagstadgad amortering. Uppgiften kan ändå ingå i bankens kreditprövning.
Vid köp av en ny bostad får bolånet vara högst 90 procent av bostadens marknadsvärde. Det innebär att kontantinsatsen kan vara 10 procent när lånet beviljas upp till bolånetaket.
På en bostad värd 3 000 000 kronor motsvarar 10 procent 300 000 kronor. En kontantinsats på 15 procent motsvarar 450 000 kronor. Skillnaden mellan nivåerna är 150 000 kronor.
90-procentsgränsen gäller köp av en ny bostad. Vid utökning av ett befintligt bolån, alltså ett tilläggslån, är högsta belåningsgrad 80 procent från den 1 april 2026.
Kreditgivaren får medge ett tillfälligt amorteringsundantag om det finns särskilda skäl under bostadskreditens löptid. För en nyproducerad bostad får kreditgivaren medge amorteringsfrihet i högst fem år från tillträdet, om låntagaren är den som först förvärvar bostaden.
Den som planerar att köpa nyproduktion eller ansöka om ett tillfälligt undantag bör be banken ange villkoren och perioden i samband med lånebeslutet.
En omvärdering kan påverka belåningsgrad, amorteringsbelopp eller låneutrymme. Normalt får en omvärdering som ska ändra amorteringsbelopp eller låneutrymme göras tidigast fem år efter bostadsköpet eller den senaste omvärderingen som ändrade dessa uppgifter.
Tidigare omvärdering kan göras om bostadens marknadsvärde har förändrats avsevärt av en annan anledning än den allmänna prisutvecklingen på bostäder, exempelvis genom en större förändring av själva bostaden.
Den lägre kontantinsatsen kan göra ett bostadsköp möjligt med mindre eget kapital. Ett lån på 90 procent innebär samtidigt högre skuldsättning än ett lån på 85 procent för samma bostad. Högre belåningsgrad kan öka känsligheten för ränteförändringar och minska marginalerna i hushållsbudgeten.
Den som tidigare betalade det skärpta amorteringskravet kan jämföra sin gamla och nya amorteringsplan, kontrollera belåningsgraden och fråga banken hur ändringen hanteras i avtalet. En eventuell lägre månadsbetalning kan därefter vägas mot behovet av buffert, ränta och övriga lån.
Det skärpta amorteringskravet är slopat. Kravet på 1 eller 2 procent utifrån belåningsgrad finns kvar. Vid högst 50 procents belåningsgrad finns inget lagstadgat minimikrav.
Under 2025 gällde 85 procents bolånetak och ett extra amorteringskrav på 1 procentenhet för vissa hushåll med skuldkvot över 4,5. Reglerna ersattes den 1 april 2026.
Första köparen av en nyproducerad bostad kan omfattas av amorteringsfrihet i högst fem år från tillträdet, om kreditgivaren medger det. Tillfälligt undantag kan också medges vid särskilda skäl.
Nej. 90 procent gäller vid köp av en ny bostad. För tilläggslån på ett befintligt bolån är högsta belåningsgrad 80 procent från den 1 april 2026.
